Annons

Annons

Annons

opinionEnergikrisen

Aktuella frågor
”Besparingar på el kan drabba människors psykiska hälsa.”

Politiker måste vara lyhörda för att människors psykiska ohälsa riskerar att öka under energikrisen, skriver Ante Filip Tepic, fil master i statsvetenskap.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Alla förväntas spara el i vinter. Men att avstå från invanda bekvämligheter kan påverka måendet, skriver artikelförfattaren.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Annons

I Sverige har vi har vant oss vid att vi kan kolla på tv så länge vi vill, ladda mobiltelefonen flera gånger per dag, ha lampor tända både dag och natt och gå runt i t-shirt och shorts mitt i vintern. Så kan det inte fortsätta under det kommande vinterhalvåret.

EU-kommissionen har uppmanat unionens alla medlemsländer att dra ner på sin elförbrukning med 10 procent fram till den 31 mars 2023.

Många länder i Europa har lanserat kampanjer och vidtagit energibesparande åtgärder.

I Frankrike får butiksägare inte ha luftkonditionering igång samtidigt som ytterdörren är öppen. I så fall väntar böter.

I tyska städer dras belysningen ner på gator och sevärdheter.

Även länder utanför Europa vidtar åtgärder för att minska elförbrukningen.

Annons

Sydafrika planerar regelbundna strömavbrott – landets statliga energibolag Eskom betonar vikten av återhållsamhet, för att läget inte ska bli ännu värre.

Annons

I Sverige är alla nu överens om att vi behöver spara el. Frågan är bara hur det ska ske.

Moderaternas energipolitiska talesperson Carl-Oskar Bohlin sade nyligen i SVT:s Agenda att ingen kommer att använda el för nöjes skull under vintern. Miljöpartiets språkrör Per Bolund lyfte i samma debatt fram att genom justerade värme- och ventilationssystem, kan förbrukningen dras ned med upp till 25 procent.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Svenska kraftnät har vädjat till privatpersoner att dra ner på elförbrukningen för att lindra den väntande krisen.

Var och en av oss förväntas alltså göra något för att klara den energikris vi har framför oss. Utmaningen blir att göra sig av med en del av de bekvämligheter som vi har vant oss vid.

Men att gå över till kallare och mörkare hem riskerar att öka människors psykiska ohälsa.

Vi är många som länge har använt tillgängliga resurser utan att tänka på hur mycket vi konsumerar, slösat el och vatten som om de fanns i obegränsade mängder. I takt med att det inte längre är möjligt blir utmaningarna förutom fysiska även mentala.

Med andra ord: inte nog med att det rent faktiskt blir kallare och mörkare, det framstår också som något negativt eftersom vi har vant oss vid en varmare och ljusare tillvaro.

Det är ingen hemlighet att den psykiska ohälsan ökar under kriser. Färskast i minnet är covid-19-pandemin, som träffade även dem som inte allvarligt insjuknade till följd av viruset. Isolering och ensamhet blev en dyster tillvaro för många, varpå depression, ångest och oro förbistrade vardagen.

Annons

Annons

Därför måste också landets politiker agera. De kan visserligen inte göra allt, men de bör vara lyhörda för hur människor reagerar på det läge som nu uppkommer och göra vad de kan för att stärka befolkningens möjlighet att trots de åtgärder som sätts in kunna ha ett bra liv. Bara friska människor har möjlighet att jobba fullt ut och bidra till samhället.

En studie från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm av Elin Ekblom Bak och Victoria Blom, visade att de levnadsvanor människor anammat under pandemin även senare fanns kvar och påverkade livet negativt. En upplevd psykisk ohälsa uppmärksammades bland deltagarna i studien, i takt med att förändrade negativa vanor levde vidare.

Som i alla kristider finns det även under en energi- och ekonomikris utvägar för var och en. Ett sätt att motverka att må dåligt är att umgås med nära och kära i naturen. Det existerar en oändlig verklighet bortom hemmets väggar som väntar på att bli upptäckt. Forskning har visat att när vi rör på oss tillsammans, stimuleras vi fysiskt och socialt, men även mentalt.

Det har också visat sig att mindre skärmtid kan leda till bättre mående. I takt med att vi uppmanas använda våra skärmar under begränsade former för att hålla nere elförbrukningen, uppkommer möjligheten att istället inhämta information på annat sätt. Att läsa böcker under dagsljus är bra både för hjärnan och för ögonen.

Människor kan alltså göra mycket på egen hand, men samhället måste också ha beredskap för att besparingarna på el kan drabba människors psykiska hälsa.

SKRIBENTEN

Ante Filip Tepic är fil master i statsvetenskap och skribent.
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan