Amsterdam, Barcelona, Paris, Oslo och flera av kontinentens turistpärlor och metropoler har insett värdet av att skapa täta, attraktiva, hälsosamma och levande innerstäder med människan i fokus. Detta betyder i praktiken att skapa närhet och ge plats åt sådant som uteserveringar, gatuträd och vegetation, parker, torg och andra former av mötesplatser, liksom att affärer, sjukvård och skolor ska finnas inom cykel- och gångavstånd.

Dessutom behöver städer upplåta ytor för att hantera det förändrade klimatet som förväntras ge kraftigare regn och varmare somrar, till exempel skuggande stadsträd och grönytor som tål att översvämmas.

Eftersom ytan i innerstäderna är konstant betyder det att den behöver omfördelas från den ytkrävande och bullrande privatbilen med gatuparkering till yteffektiva och tysta transportmedel, som gång, cykel och kollektivtrafik.

Med färre bilar i innerstaden och lägre hastigheter ökar tillgängligheten för cykling på alla gator och folklivet ökar.

En kraftig minskning av bilismen i Malmös innerstad är en förutsättning för att stadskärnan ska bli mer attraktiv.

Redan 2014 konstaterades att de allra flesta Malmöbor vill ha mindre biltrafik i stadskärnan.

Undersökningen Invånarnas syn på den framtida trafiken i Malmös innerstad som gjordes av Statens väg- och transportforskningsinstitut, slog fast att ”80 procent av Malmös invånare är för en utformning av innerstadens trafik som är mer restriktiv när det gäller biltrafik och bilparkering än vad som är fallet idag. Närmare hälften av Malmös invånare stödjer långtgående förändringar där fotgängare, cyklister och kollektivtrafik prioriteras högt.”

Även om det skett mycket på senare år, behandlar stadens styrande politiker fortfarande cyklismen som en efterkonstruktion till bilinfrastrukturen. Bilismen är normen trots alla formuleringar i översiktsplan och trafikprogram att det inte ska vara så.

Cykelfrämjandet Malmö-Lund föreslår därför:

• Sänkt hastighet i innerstaden till 30 km/h.

• Förbud för genomfartstrafik för privatbilar genom innerstaden. Det behövs cirkulationsplan där trafiken i största möjliga mån leds runt innerstaden.

• Huvudleder i Malmös innerstad smalnas av från fyra till två filer eller får en bussfil och blir till stadsgator.

• Pollare eller vegetation – för att stoppa genomfartstrafik för bil på fler kvartersgator.

• Fler enkelriktade gator för bil, med cykling mot enkelriktat.

• 80 procent av den parkering som sker på markplan i innerstaden tas bort fram till 2030. Bilar hänvisas till p-hus.

• När innerstadens gator asfalteras om ska de prioritera gång, cykel och kollektivtrafik.

• Fördubblat antal cyklar och stationer för hyrcyklar från Malmö by bike från 1 000 till 2 000 cyklar.

• Ökat antal sommargator till 50.

• Fler säkra cykelparkeringar där cykelns ram kan låsas fast under tak.

• Tydligt formulerat i Malmös nya översiktsplan att och hur bilismen ska minska i Malmös innerstad.

• En ny omfattande enkätundersökning om Malmös invånares syn på trafiken i innerstan där de politiker som styr kommunen följer resultatet.

Ytan mellan husen i städerna är en offentlig miljö där invånarna på olika sätt interagerar med varandra och spenderar den absoluta merparten av sina liv, något som arkitekten och professorn i stadsplanering Jan Gehl beskriver i sin bok Livet mellan husen.

Gehls resonemang låg senare bakom skapandet av Ströget i Köpenhamn - ett av Europas idag mest framgångsrika turism- och handelsområden.

PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, skriver om Stockholms nya bilfria områden på söder: “Handelskammaren har svängt. Fastighetsägarna tjänar på bilfritt. Folk som går eller cyklar spenderar mer pengar. Företagen vill ha kontor nära restauranger och gångstråk. Restaurangerna på de bilfria så kallade pop-up-gatorna som Rörstrandsgatan och Swedenborgsgatan dubblar omsättningen.”

I Paris genomförs ”15 minuters-staden”, att man utan bil eller kollektivtrafik ska kunna bo, arbeta och lösa livspusslet – få tid för både arbete, familj och annat som man tycker är viktigt i livet – inom ett geografiskt område som går att nå på max 15 minuter till fots eller på cykel.

I Barcelona har ”superkvarteren” blivit en succé sedan de infördes 2016, med sina stora och i stort sett bilfria kvarter, utan genomfartstrafik, där barn säkert och tryggt kan leka och cykla ute på gatorna.

I Oslo har stadens politiker skapat en av Europas största bilfria stadskärnor och satsat stort på bättre framkomlighet för cyklister och hyrcyklar.

I Amsterdam ska 12 000 markparkeringsplatser successivt tas bort till år 2025 och ersättas med sådant som cykelbanor och trottoarer.

“Ledig yta” är sedan länge slut i innerstäderna och istället råder det hård konkurrens om denna ändliga resurs. Befintlig yta behöver istället omfördelas från bilismens vägar och parkeringar till yteffektiv mobilitet som cykel, gång och andra typer av markanvändning som främjar det hälsosamma stadslivet.

I Sveriges grannländer och övriga i Europa har ansvarsfulla politiker redan börjat omfördela stadens mark. Detta bör nu också ske i Malmö.

SKRIBENTEN

Georg Krüger, ordförande för Cykelfrämjandet Malmö-Lund.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.