Trots att nästan alla i Sverige vistas i naturen saknas det fortfarande satsningar på friluftslivet och ett samlat ansvar hos en minister. En utveckling av det organiserade friluftslivet skulle ge stora samhällsvinster. Partierna som nu regeringsförhandlar har ett unikt tillfälle att göra verklighet av sina utfästelser om mer resurser och om att öka farten i friluftsarbetet.

Svenskar älskar friluftsliv. Två av tre säger att de ofta är ute i naturen på helgerna. På semestern är siffran ännu högre, då svarar åtta av tio att de är ute i naturen. Under pandemin har helt nya grupper hittat ut. Det finns många skäl att göra allvar av friluftslivspolitiken.

Barn och ungdomar tillbringar idag 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Att skapa förutsättningar för fler att komma ut i rörelse i naturen kan bryta mönstret. Det organiserade friluftslivet når alla med sina aktiviteter; barn, ungdomar, vuxna och äldre. Det ger stora vinster, inte bara för individerna själva utan även ekonomiskt genom minskade hälso- och sjukvårdskostnader, ökad produktivitet i arbetslivet och lägre sjukfrånvaro. För varje krona som investeras för att underlätta och öka fysisk aktivitet får samhället nästan fyra kronor tillbaka.

Det finns också starkt vetenskapligt stöd för att utevistelse och naturupplevelser leder till minskad psykisk utmattning och stress. Samtidigt kan det stärka vår självkänsla och kognitiva funktioner. Med växande psykisk ohälsa i samhället måste politiken ta vara på denna kunskap och skapa förutsättningar för att fler ska kunna få trygga och hållbara naturupplevelser i sin vardag.

Vi har inte råd att inte investera i att få fler människor att röra på sig och känna livsglädje i naturen.

Det svenska friluftslivsintresset ökade stort under pandemin. Många friluftsorganisationer ser ökad efterfrågan på kunskap om allemansrätten och aktiviteter. Det behövs resurser för att hantera den positiva utvecklingen, så att inte negativa konsekvenser som nedskräpning och slitage ökar.

Med en orolig omvärld behöver alla planera för hur de ska agera vid en allvarlig händelse. Sveriges friluftsorganisationer har kunskapen och kan – om uppdrag ges – snabbt utbilda många personer som i sin tur kan förmedla kunskap vidare. När alla förväntas klara sig själva en vecka i händelse av kris är friluftsorganisationernas gemenskap och kunskap om matlagning, värme och förebyggande säkerhetstänk värdefull.

Före valet utvärderade riksdagen de friluftspolitiska målen. Medan målet om friluftsliv för god hälsa visar på en neutral utveckling har målet om mer friluftsliv i skolan en negativ utveckling. Med rätt förutsättningar skulle friluftsorganisationerna kunna bidra ännu mer.

I Sverige saknas ett samlat ansvar för friluftsfrågorna. De övergripande frågorna hamnar vanligtvis hos miljöministern medan många av sakfrågorna i riksdagen hamnar hos kulturutskottet. Genom att samla alla friluftsfrågor hos en minister som en uttalad del av en ministerportfölj och ett utskott kan friluftspolitiken stärkas.

Svenskt Friluftslivs 27 ideella friluftsorganisationer omfattar 1,6 miljoner medlemskap, varav runt 300 000 är barn och ungdomar. Tillsammans består vi av närmare 7 000 lokala och regionala föreningar, som bidrar med integrationsinsatser, kunskap och aktiviteter i landets alla kommuner.

Trots den omfattande verksamheten är det årliga statliga anslaget till friluftsorganisationerna endast knappt 100 miljoner kronor, eller motsvarande 5 procent av idrottsanslaget. Alla riksdagspartier har stått enade bakom de satsningar på friluftslivet som gjorts under pandemin. Flera av de partier som nu regeringsförhandlar har utöver det motionerat om ökat statligt anslag till friluftslivet.

Vi vet att många riksdagsledamöter och flera av de tänkbara ministrarna i en ny regering har bakgrund i och ett starkt engagemang för friluftslivet. Vi uppmanar dem att nu skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att många fler ska kunna ta del av det organiserade friluftslivet. Tillsätt en friluftslivsminister och stå fast vid utfästelserna om att öka friluftsanslagen.

SKRIBENTERNA
Susanne Maarup, ordförande Svenskt Friluftsliv

Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv

Maria Ros Hjelm, generalsekreterare Svenska Turistföreningen

Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet

Sten Frohm, generalsekreterare Sportfiskarna

Dag Lidén, generalsekreterare Svenska Jägareförbundet

Bodil Åström, generalsekreterare Riksförbundet Sveriges 4H

Martin Lind, ordförande Riksförbundet Pilgrim i Sverige

Christer Eriksson, ordförande Svenska Båtunionen

Dag Johansson, generalsekreterare Svenska Kanotförbundet

Kees de Jong, VD Svenska Kennelklubben

Viggo Oterhals, kanslichef Svenska Folksportförbundet

Anna Karin Hennig, generalsekreterare Scouterna

Anna Ryberg, generalsekreterare Svenska Islandshästförbundet

Magnus Erstrand, generalsekreterare Svenska Livräddningssällskapet

Sara Brunskog, generalsekreterare Svenska Frisksportförbundet

Emma Borggrén-Franck, generalsekreterare Svenska Klätterförbundet

Piia Nora, förbundsordförande Svenska Brukshundklubben

Johan Pettersson, generalsekreterare Scouterna

Per Hasselberg, ordförande Cykelfrämjandet

Anne Österberg, generalsekreterare SweSports

Fredrik Norén, generalsekreterare Svenska Kryssarklubben

Eva Bjernudd, generalsekreterare Korpen Svenska Motionsidrottförbundet

Lasse Brynolf, kanslisekreterare Cykelsällskapet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.