Just nu förhandlar M-ledaren Ulf Kristerssons lag om vilka eftergifter som ska göras om vad och till vem. Det står redan klart att SD får två ordförandeposter i riksdagsutskott som är centrala för demokratin, justitie- och utrikesutskotten. Samtidigt debatteras huruvida Sverigedemokraternas inflytande utgör ett hot mot demokratin. Efter valet har det höjts röster för att hotet är överdrivet. Opinionsbildare har hävdat att de som uttrycker oro målar upp skräckscenarier. Vissa debattörer har till och med talat om mardrömsfantasier och sagt att påståenden om hot mot demokratin i sig skulle ha odemokratiska undertoner.

Det är förstås viktigt att denna diskussion förs. Men det är helt avgörande att den förs på basis av kunskap och inte magkänsla. Framför allt borde de som uttalar sig ta till sig den omfattande forskningen på området.

Vad vi vet är att demokratin är på tillbakagång globalt. 2022 års demokratirapport från forskningsinstitutet V-Dem är tydlig. De senaste 32 årens framsteg för demokratin är nu utraderade. I ett rekordstort antal nationer pågår autokratisering, det vill säga en stegvis försvagning och nedmontering av demokratin. Bara inom EU autokratiseras just nu 6 av 27 stater, vart femte EU-land. Helt nyligen vann ett nyfascistiskt parti valet i Italien.

Vad vi också vet är att det är framväxten av högernationalistiska, populistiska partier som ligger bakom denna kraftiga tillbakagång, inklusive i USA under den förre presidenten Donald Trump. På andra håll i världen har demokratin helt avvecklats av ledare och partier som till sin inriktning och retorik påminner om SD. Det började med Vladimir Putin i Ryssland och följdes av Recep Tayyip Erdogan i Turkiet, Viktor Orbán i Ungern, Nayib Bukele i El Salvador, Aleksandar Vučić i Serbien, och Narendra Modi i Indien.

Vi vet även att det är avgörande hur de etablerade partierna agerar när populistiska aktörer dyker upp vars uttalanden visar antidemokratiska tendenser. Harvardforskarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt har utifrån empiriska studier visat att om de etablerade partierna väljer att dra nytta av utmanarens folkliga popularitet och liera sig med denne, är demokratin i fara. Annan forskning visar att extrema, populistiska partier kan stävjas utan att demokratin tar skada, men främst om de tas med i regeringskoalitioner där de från början är ett av de mindre partierna.

Den som i detta sammanhang raljerar om att demokratin nog ”står pall ett tag till” visar på okunnighet om hur autokratisering går till. Det handlar inte om en förändring från en dag till en annan. Forskningen visar att avdemokratisering sker i ”tusen små steg” som var för sig ter sig mindre hotfulla men som tillsammans avvecklar demokratin. Demokratier dör numera långsamt, och inom ramarna för demokratin och lagen. Vad forskningen visar är att demokratins fiender arbetar långsiktigt och ett ”osynligt” steg i taget.

I V-Dem:s mätningar pekar kurvorna för Ungern rakt ned sedan 2010 vad gäller pressfrihet, akademisk frihet, konstnärlig frihet, mötesfrihet och domstolarnas oberoende. Bland annat. Folket går fortfarande till val men utan tillgång till de grundläggande politiska fri- och rättigheter som är en avgörande förutsättning för en fungerande demokrati och som nu nedmonterats. Inom EU pekar kurvorna på liknande sätt nedåt för Polen och Slovakien, liksom i något mindre grad för Grekland, Kroatien och Tjeckien.

Finns det några skäl att tro att SD inte är ett parti av just det slag som ligger bakom dessa autokratiseringsprocesser?

Inga alls. Tvärtom, SD:s politiska förslag och retorik visar att de är ett typexempel på ett högernationalistiskt, populistiskt parti, dessutom med antidemokratiska rötter (till skillnad från populistiska missnöjespartier i övriga Skandinavien). Den som hävdar motsatsen har en tung bevisbörda.

SD:s företrädare har också tydligt lierat sig med andra högerpopulistiska partier världen över. Man har försvarat Ungern och vill fortfarande inte delta i den internationella kritiken mot landet. När Europaparlamentet försökt vidta åtgärder för att skydda demokratin i Ungern och Polen har representanter för SD konsekvent röstat emot. Stormningen av Kapitolium 6 januari 2021 var så nära en statskupp man kan komma, enligt forskare som vittnat inför den amerikanska kongressen. Ändå stod Jimmie Åkesson fast vid att det hade varit bättre om Trump och Republikanerna vunnit.

Politisera inte debatten om hoten mot demokratin. Frågan om vad som utgör ett hot mot ett lands demokrati är en faktafråga som endast kan besvaras med grund i forskningen. Huruvida Sverige bör vara en demokrati är däremot en värdefråga. Vi utgår ifrån att alla som nu deltar i debatten är eniga om att den sorts demokrati vi har i Sverige är värd att bevara. Då räcker inte tvärsäkra uttalanden grundade i rena åsikter eller politiskt motiverat önsketänkande.

SKRIBENTERNA
Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare på V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet.

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och författare till boken Därför demokrati (2021).

Mårten Wikforss, kommunikationsrådgivare och medförfattare till Därför Demokrati.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.