Skåne, oktober 2022. I Höganäs Borgestads gamla lertäkt Norra Albert, är fältarbetet avslutat och spåren av flera års utgrävningar dolda under vattenytan. Fyra ton fossilt material har forslats till Uppsala universitet.

Paleontologen Grzegorz Niedzwiedzki är tillbaka för att berätta om de tidiga analyserna av materialet för inbjudna gäster.

På det lilla gruvmuseet i Bjuv finns redan spännande fossil funna under 1900-talet, inte av forskare utan av gruvarbetare. Spridda bitar av en historia som i ljuset av de nya fynden får ett sammanhang.

Upptäckterna i Norra Albert är häpnadsväckande. De första analyserna tyder på att forskarna gjort ett av världens äldsta fynd av stora rovdinosaurier från den senare delen av triasperioden, för cirka 201 miljoner år sedan.

Fram tills nu har man bara hittat rovdjursdinosaurier i avlagringar från mellersta juraperioden, ungefär 30 miljoner senare än fynden från Norra Albert.

Grzegorz Niedzwiedzki hade gjort utgrävningar på många platser i världen när han insåg att Billesholm kunde vara en skattkammare för paleontologer. Få platser har så många forntida avlagringar lätt åtkomligt.

Men det var bråttom. En vattendom tvingade gruvbolaget att fortsätta pumpa vatten ur schaktet, men det skulle komma att upphöra. Riktigt när var oklart, även om Höganäs Borgestad försökte underlätta för forskarna.

– När jag var i Norra Albert sprang jag alltid fort med hackan för att få med mig så mycket som möjligt, säger Grzegorz Niedzwiedzki.

De första fynden i Norra Albert bars hem i plastkassar på tåget. När de lokala markägarna inte bara visade sig välvilligt inställda till forskarnas närvaro, men också stöttade dem på olika sätt, kunde regelrätta utgrävningar dra igång, finansierade av bland annat Vetenskapsrådet.

Hemlighetsmakeriet har varit stort runt utgrävningen. Bara de närmast inblandade, markägaren i Billesholm och utvalda medier, har känt till vad forskarna arbetat med under sina återkommande besök.

Ett problem var att freda området från obehöriga fossiljägare, som riskerar att bära med sig delar av det pussel som forskarna vill lägga.

– Problemet är att fossil inte är skyddad i svensk lag. En motsvarande arkeologisk utgrävning, till exempel av ett gravfält eller en fornborg, skulle av goda skäl vara stenhårt skyddad, men vi har inget annat skydd än själva hemlighållandet, säger Per Ahlberg på Uppsala universitet.

Billesholm sommaren 2020. När tidningen besöker utgrävningen första gången har forskarna frilagt marknivån för 200 miljoner år sedan. Under Trias satt kontinenterna mer eller mindre ihop i den superkontinent som kallas Pangea.

– Det var ett varmare klimat generellt, inte så säsongsbetonat som nu, utan varmtempererat, säger Martin Qvarnström, forskarkollega till Grzegorz Niedzwiedzki, som är upptagen med att visa utvalda fynd för fotografen.

En bit bort river grävmaskinens skopa ner material från schaktväggen. Med blotta ögat kan se man se avlagringar av växtlighet från årmiljoner. Hela väggen är randig, där de mörka ränderna är kol-lager som visar att de forntida skogarna var rika på växtmaterial.

Vi står på en frilagd stenyta som en gång var stranden till ett mindre vattendrag. Martin Qvarnström visar med stora gester hur vattendraget ingått i ett litet flodsystem, ett delta, som byggts upp från Söderåsen och ner mot en liten sjö.

Här har forskarna hittat tydliga fotspår av springande dinosaurier, både kött- och växtägare, som visar att det en gång var en vältrafikerad plats dit djur kom för att dricka, äta – och ätas.

Många av fynden berättar om flera arter av tretåiga, theropoda dinosaurier som levde här. Det är en underavdelning av dinosaurier som lite senare i utvecklingen utgjorde alla större, landlevande rovdjursdinosaurier.

– Det som är lite unikt med den besten härifrån är att det är mycket tidigt i dinosauriernas evolution. Det är precis bland de första stora dinosaurierna. Ur en evolutionär synvinkel är det en viktig pusselbit – för att förstå hur de tog över den ekologiska dominansen på jorden, säger Martin Qvarnström.

Varje fynd dokumenteras noggrant där det hittas, även i förhållande till varandra.

Bjuv, oktober 2022. Uppsalaforskarna har med hjälp av fynden identifierat ett flertal dinosauriearter som inte tidigare beskrivits. Och det i ett land som inte tidigare ansetts särskilt intressant för paleontologer.

I Skåne har visserligen många fynd gjorts från forntidens hav, inte minst på och kring Ivön. Men de är från den senare kritaperioden. Det finns bara några isolerade ben av landlevande dinosaurier beskrivna i Sverige.

När nu fältstudierna är avslutade har resan bara börjat för paleontologen Grzegorz Niedzwiedzki. De första vetenskapliga artiklarna om några av de viktigaste fynden är på väg ut. Och en sak är säker – det kommer mera.

– Vi har material som kommer att hålla oss sysselsatta i tio år framåt, säger Grzegorz Niedzwiedzki.