Skåne, oktober 2022. I Höganäs Borgestads gamla lertäkt Norra Albert, är fältarbetet avslutat och spåren av flera års utgrävningar dolda under vattenytan. Fyra ton fossilt material har forslats till Uppsala universitet.
Paleontologen Grzegorz Niedzwiedzki är tillbaka för att berätta om de tidiga analyserna av materialet för inbjudna gäster.

Inte många platser i världen kan skryta med fossil bevarade i avlagringar från slutet av triasperioden.
Bild: Niklas Gustavsson
På det lilla gruvmuseet i Bjuv finns redan spännande fossil funna under 1900-talet, inte av forskare utan av gruvarbetare. Spridda bitar av en historia som i ljuset av de nya fynden får ett sammanhang.
Annons
Upptäckterna i Norra Albert är häpnadsväckande. De första analyserna tyder på att forskarna gjort ett av världens äldsta fynd av stora rovdinosaurier från den senare delen av triasperioden, för cirka 201 miljoner år sedan.
Annons

Det tretåiga fotavtrycket av en landlevande dinosaurie är inte unikt för Skåne. Däremot att hitta den på en plats där man kan få en datering och ett sammanhang.
Bild: Niklas Gustavsson
Fram tills nu har man bara hittat rovdjursdinosaurier i avlagringar från mellersta juraperioden, ungefär 30 miljoner senare än fynden från Norra Albert.
Grzegorz Niedzwiedzki hade gjort utgrävningar på många platser i världen när han insåg att Billesholm kunde vara en skattkammare för paleontologer. Få platser har så många forntida avlagringar lätt åtkomligt.

Den var snabb, sprang på två ben och åt troligen kött. Flera nya arter av theropoda dinosaurier har upptäckte i Billesholm.
Bild: Niklas Gustavsson
Men det var bråttom. En vattendom tvingade gruvbolaget att fortsätta pumpa vatten ur schaktet, men det skulle komma att upphöra. Riktigt när var oklart, även om Höganäs Borgestad försökte underlätta för forskarna.
– När jag var i Norra Albert sprang jag alltid fort med hackan för att få med mig så mycket som möjligt, säger Grzegorz Niedzwiedzki.
De första fynden i Norra Albert bars hem i plastkassar på tåget. När de lokala markägarna inte bara visade sig välvilligt inställda till forskarnas närvaro, men också stöttade dem på olika sätt, kunde regelrätta utgrävningar dra igång, finansierade av bland annat Vetenskapsrådet.

Sommaren 2020 var Norra Albert till stora delar torrlagd.
Bild: Niklas Gustavsson
Hemlighetsmakeriet har varit stort runt utgrävningen. Bara de närmast inblandade, markägaren i Billesholm och utvalda medier, har känt till vad forskarna arbetat med under sina återkommande besök.
Annons
Annons
Ett problem var att freda området från obehöriga fossiljägare, som riskerar att bära med sig delar av det pussel som forskarna vill lägga.
Vi har inget annat skydd än själva hemlighållandet.
– Problemet är att fossil inte är skyddad i svensk lag. En motsvarande arkeologisk utgrävning, till exempel av ett gravfält eller en fornborg, skulle av goda skäl vara stenhårt skyddad, men vi har inget annat skydd än själva hemlighållandet, säger Per Ahlberg på Uppsala universitet.

Fem års utgrävningar i Norra Albert avslutades i somras. Bilden kommer från sommaren 2020.
Bild: Niklas Gustavsson
Billesholm sommaren 2020. När tidningen besöker utgrävningen första gången har forskarna frilagt marknivån för 200 miljoner år sedan. Under Trias satt kontinenterna mer eller mindre ihop i den superkontinent som kallas Pangea.
– Det var ett varmare klimat generellt, inte så säsongsbetonat som nu, utan varmtempererat, säger Martin Qvarnström, forskarkollega till Grzegorz Niedzwiedzki, som är upptagen med att visa utvalda fynd för fotografen.

Paleontologen Martin Qvarnström från Uppsala universitet var med på några av de första besöken i Norra Alberg. ”Det finns ju historiska fynd av just dinosauriespår från de här gruvorna och vi var nyfikna och spända på vad vi kunde se häri var nyfikna och spända på vad vi kunde få se.” berättar han vid HD och Sydsvenskans besök sommaren 2020.
Bild: Niklas Gustavsson
En bit bort river grävmaskinens skopa ner material från schaktväggen. Med blotta ögat kan se man se avlagringar av växtlighet från årmiljoner. Hela väggen är randig, där de mörka ränderna är kol-lager som visar att de forntida skogarna var rika på växtmaterial.
Annons
Vi står på en frilagd stenyta som en gång var stranden till ett mindre vattendrag. Martin Qvarnström visar med stora gester hur vattendraget ingått i ett litet flodsystem, ett delta, som byggts upp från Söderåsen och ner mot en liten sjö.
Annons

Martin Qvarnström övervakar grävarbetet i schaktväggen.
Bild: Niklas Gustavsson
Här har forskarna hittat tydliga fotspår av springande dinosaurier, både kött- och växtägare, som visar att det en gång var en vältrafikerad plats dit djur kom för att dricka, äta – och ätas.
Många av fynden berättar om flera arter av tretåiga, theropoda dinosaurier som levde här. Det är en underavdelning av dinosaurier som lite senare i utvecklingen utgjorde alla större, landlevande rovdjursdinosaurier.

Tretåiga fotavtryck efter dinosaurier har tidigare hittats i gruvor. Nu har hela serier frilagts.
Bild: Niklas Gustavsson
– Det som är lite unikt med den besten härifrån är att det är mycket tidigt i dinosauriernas evolution. Det är precis bland de första stora dinosaurierna. Ur en evolutionär synvinkel är det en viktig pusselbit – för att förstå hur de tog över den ekologiska dominansen på jorden, säger Martin Qvarnström.
Varje fynd dokumenteras noggrant där det hittas, även i förhållande till varandra.
Bjuv, oktober 2022. Uppsalaforskarna har med hjälp av fynden identifierat ett flertal dinosauriearter som inte tidigare beskrivits. Och det i ett land som inte tidigare ansetts särskilt intressant för paleontologer.
Annons

För forskarna är inte ben bara ben, de försöker förstå anatomin för hela djuret och då är varje liten bit viktig.
Bild: Niklas Gustavsson
I Skåne har visserligen många fynd gjorts från forntidens hav, inte minst på och kring Ivön. Men de är från den senare kritaperioden. Det finns bara några isolerade ben av landlevande dinosaurier beskrivna i Sverige.
Vi har material som kommer att hålla oss sysselsatta i tio år framåt.
Annons
När nu fältstudierna är avslutade har resan bara börjat för paleontologen Grzegorz Niedzwiedzki. De första vetenskapliga artiklarna om några av de viktigaste fynden är på väg ut. Och en sak är säker – det kommer mera.
– Vi har material som kommer att hålla oss sysselsatta i tio år framåt, säger Grzegorz Niedzwiedzki.

Grzegorz Niedzwiedzki hade tidigare gjort utgrävningar i bland annat Polen och på Svalbard.
Bild: Niklas Gustavsson
Fakta
Utgrävningarna i Norra Albert
Fältarbetet pågick 2015-2022. Under den tiden gjordes 39 resor till Skåne och 119 fältdagar av studenter, specialister och forskare från Uppsala universitet, under ledning av doktor Grzegorz Niedzwiedzki. Forskare från Frankrike, Storbritannien och Polen har också deltagit.
Över 8 000 fynd har samlats in och dokumenterats. De utgörs bland annat av fossiliserade träd och växter, koproliter (fossiliserad avföring), ben och fotspår från dinosaurier, samt ryggradslösa djur.
Den geologiska lagersekvensen i lerbrottet undersöktes också.
Alla fynd förvaras i Evolutionsmuseets samlingar, en del av Uppsala universitet.
Annons
Inbäddat innehåll

De första stora, landlevande dinosaurierna uppträdde under trias.
Bild: Niklas Gustavsson

Grzegorz Niedzwiedzki och hans team kan ge fler pusselbitar från en del av historien som var en vändpunkt i dinosauriernas evolution.
Bild: Niklas Gustavsson