”Du lyssnar på Sydsvenskan” är en nyhetspodd om det mest spännande och viktiga som händer just nu. Du kan lyssna i spelaren ovanför, eller där du lyssnar på dina poddar.

Allt började med att Helsingborgs Dagblads fotograf Niklas Gustavsson fick ett tips från en boende i Billesholm. Hon berättade att det hade gjorts en häpnadsväckande upptäckt i det nedlagda dagbrottet Norra Albert.

Paleontologer från Uppsala höll på att gräva efter dinosaurier. Men det var topphemligt. Niklas Gustavsson och Annsofie Wieland från HD och TV-team som arbetade på uppdrag av SVT var de enda utomstående som fick besöka fyndplatsen.

– Man förstod på entusiasmen. Alla från Uppsala var i extas, säger Niklas Gustavsson.

Det visade sig att forskarna hade hittat rester från dinosaurier som levde för drygt 200 miljoner år sedan. Tio meter höga rovdjursdinosaurier. Riktiga mördarbestar.

– Det som slår en är storleken. Att även så här tidiga former var ganska stora. Det är något man inte har tänkt sig tidigare, säger Johan Lindgren, paleontolog på Lunds universitet.

Skåne för 200 miljoner år sedan såg ganska annorlunda ut.

– Det är varmt och fuktigt. Ett växthusklimat. I södra Sverige är det stora flodplan där det växer stora träd och skogar, fiskar, stora groddjur och även dinosaurier, säger Johan Lindgren.

Fynden utanför Bjuv kommer från dinosauriernas barndom, när de inte var särskilt vanliga på jorden. Men efter den här perioden sprids de överallt och tar över. Varför det hände har varit en gåta för forskarna. Och kanske kan de här upptäckterna hjälpa till att svara på varför.

– Har vi de här fynden som är från precis den här intressanta perioden, kan vi med lite tur komma närmare varför det var just dinosaurierna som tog över och inte någon annan djurgrupp, säger Johan Lindgren.

Hur gick det till när några av de äldsta dinosauriefynden i världen upptäcktes i Bjuv? Och vad kan det lära oss om den skånska dinosaurievärlden? Lyssna på det senaste avsnittet av Du lyssnar på Sydsvenskan!