Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Kan den vackra visionen förverkligas? Det beror på hur Region Skåne klarar de kommande 25 årens stora utmaningar.”

Ett kvartssekel efter sin tillkomst har Region Skåne lika stora utmaningar bakom sig som framför sig. Vilmer Andersen, Skånes regionfullmäktiges ålderspresident, reflekterar.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Att utveckla och säkra forskningens, utbildningens, kulturens och journalistikens oberoende finns bland Region Skånes utmaningar under det kommande kvartsseklet, menar artikelförfattaren. Bilden: forskningsanläggningen ESS i Lund.

Bild: Ingemar D.Kristiansen

Annons

En sentens som sitter på en relief på Skissernas Museum i Lund, sammanfattar fint Region Skånes välfärdsuppdrag:

”Vi moste bekymra oss om fäderneslandzens vellfärdh”.

Sedan Region Skåne bildades 1998 har ansvaret för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och delar av den skånska kulturpolitiken varit kärnverksamheterna. Nu har snart 25 år gått sedan det första regionvalet och det är dags att reflektera över om regionen har värnat sitt uppdrag och levt upp till förväntningarna.

Region Skåne bildades på regionalt initiativ som svar på stora utmaningar efter 90-talets ekonomiska kris, men också med visioner för framtidens välfärd. Det stod klart att sjukvården, fördelad på två landsting och Malmö Stad, behövde reformeras i en ny samlande organisation.

Annons

Andra viktiga skäl var att skapa en större arbetsmarknadsregion och en kollektivtrafik för hela Skåne. Ytterligare stora projekt var upprustningen av Västkustbanan, avtal med danskarna om ett intensifierat samarbete kring Öresund, byggandet av Öresundsbron och Citytunneln och – efter FN:s konferens i Rio – utformningen av Agenda 21-planer för hållbar samhällsutveckling.

Annons

Personligen deltog jag i flera av dessa utvecklingsprojekt, inte minst i förberedelserna till bildandet av Region Skåne, som tog fart i mitten av 90-talet. Regionens första fullmäktige valdes i september 1998. Regionbildningen var på försök och först efter tolv ibland turbulenta år permanentades Region Skåne.

Att klä den skånska sjukvården i en större kostym var inte så enkelt. Redan efter första mandatperioden var underskottet 1,7 miljarder kronor. Den hittills enda mandatperioden med en renodlad rödgrön majoritet inleddes därför 2002 med en skattehöjning på en krona för att säkra välfärden.

Men det som enligt min uppfattning räddade regionförsöket var hur det så kallade regionala utvecklingsansvaret förvaltades politiskt, genom en delvis överflyttning av statliga ansvarsområden till regionen och en snabb och märkbart positiv utveckling av kollektivtrafiken. Samarbetet med de skånska kommunerna var helt avgörande och regionpolitikerna betonade gång på gång att Region Skåne var kommunernas region – alla stora förändringar förankrades i samverkan med dem.

De övergripande målen för hela Skånes utveckling beskrivs i den Regionala utvecklingsstrategin – Det öppna Skåne 2030 - så här:

”Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett varierat landskap. Skåne välkomnar nya människor och nya influenser. Skåne är porten till Sverige och ut i världen. Skåne är hållbart, en förebild i klimatarbetet och en motor för innovation, där åtaganden enligt Parisavtalet är en drivkraft.”

Annons

Annons

En vacker och utmanande vision, men kommer Skåne att leva upp till den? Det beror som jag ser det på hur olika aktörer i Skåne klarar de kommande 25 årens stora utmaningar.

Med utgångspunkt i FN:s globala utvecklingsmål, Parisavtalet och den regionala utvecklingsstrategin måste ett förändringsarbete påskyndas när det gäller:

• Framtidens hållbara och offentliga sjukvård. Vården ska vara likvärdig, tillgänglig för alla och solidariskt finansierad. Väntetiderna måste minska radikalt. Ökad bemanning och bättre arbetsmiljö genom tillitsbaserad styrning och mer resurser. Vård och omsorg måste klimatanpassas.

• Det jämlika och ”runda” Skåne. Genom satsningar på infrastruktur, utbyggd kollektivtrafik och decentraliserad samhällsservice ska livsvillkoren förbättras och vara hållbara och likvärdiga för alla i Skåne.

• Klimatomställning av hela samhället. Högre grad av självförsörjning när det gäller livsmedel och energi. Offentlig konsumtion och upphandling kommer att vara styrande. Omställningsstöd till utveckling av nya gröna jobb på både privat och offentlig arbetsmarknad.

• Satsning på hållbara transporter och internationella förbindelser. Elektrifiera transportsektorn och minska behovet av varudistribution och långväga pendling. Satsningar på cykling, spårburen trafik och fossilfri sjöfart även för godstransporterna. Nya fasta förbindelser över Öresund måste bidra till hållbar omställning och binda ihop transportkorridorerna mellan Norden och kontinenten.

• Utveckling av medborgarnas demokratiska inflytande. Föreningslivets och folkbildningens möjligheter att bidra till demokratisk och hållbar samhällsutveckling behöver stärkas. Civilsamhällets och den idéburna sektorns bidrag till omställningen är en viktig motor och måste säkras resursmässigt.

Annons

Annons

• Utveckla och säkra forskningens, utbildningens, kulturens och journalistikens oberoende. Genom lagstiftning och robusta strukturer ska en mångsidig kunskaps- och nyhetsförmedling oberoende av kommersiella intressen säkerställas. Agera för internationell öppenhet med respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Interregionalt hållbarhetssamarbete kring till exempel Östersjön och Öresund måste uppgraderas.

Detta är de stora utmaningarna för de kommande 25 åren. Den som lever får se hur läget är 2048.

SKRIBENTEN
Vilmer Andersen (V), Skånes regionfullmäktiges ålderspresident 2022.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan