När konflikten mellan Israel och Palestina trappades upp i maj förra året tog Malmö stad snabbt fram en samtalsguide för pedagoger.

Guiden blev en av de mest lästa på Malmö stads hemsida, men efter press från flera håll valde förvaltningsledningen att plocka bort den efter bara några dagar.

– Någon tyckte att den var för pro-israelisk, någon tyckte att den var för pro-palestinsk, sade Sara Wettergren (L), ordförande för grundskolenämnden i en tidigare intervju med Sydsvenskan.

Nu har Malmö stad tagit fram ett nytt och mer omfattande material om konflikten, tillsammans med Anders Persson, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Anders Persson står för faktaunderlaget i materialet. Han har forskat och skrivit flera böcker om konflikten mellan Israel och Palestina och vet hur känsloladdat och komplicerat ämnet kan vara.

– Svåra frågor är när, var och hur historien börjar. Vi har försökt vara professionella och ta med hur de olika sidorna ser på konflikten, säger Anders Persson.

Genom att pedagogerna har ett faktaunderlag kan de ta de svåra diskussionerna i klassrummet.

– Det kan vara viktigt för lärare att inte ducka ämnet och ju mer kunskap man har som lärare, desto tryggare blir man, säger Anders Persson.

Lika viktig har den pedagogiska delen varit. På avdelningen pedagogisk inspiration i Malmö stad har Björn Westerström, Mirjam Katzin och Rebecca Stucker tittat på hur faktan i sin tur kan tillämpas i klassrummet.

Detta har de arbetat med sedan förra hösten. Det färdiga materialet finns nu på Malmö stads hemsida för pedagoger.

– I vårt arbete mot antisemitism och islamofobi har vi försökt lyssna på vad pedagogerna efterfrågar. Och det som efterfrågas är just information om Israel-Palestina konflikten och om konspirationsteorier, säger Sara Wettergren.

I materialet finns filmer och artiklar om att hantera frågan i skolan generellt, men också om antisemitism, islamofobi samt fördjupningar om Israel-Palestinakonflikten.

Det finns även material om hur parterna i konflikten ser på varandra, om nationalism och historiebruk, samt konflikts- och fredsanalys. Slutligen inkluderas en proisraelisk och en propalestinsk kommentar till Anders Perssons faktaunderlag.

– Då har vi med tre narrativ – ett statsvetenskaplig och två som grundar sig i identitet, säger Björn Westerström, som har varit projektledare.

Björn Westerström är lärare i historia, svenska och religionskunskap på S:t Petri skola. För honom har det varit viktigt att inkludera kommentarerna.

– Anders Persson faktagranskade varje liten millimeter av det här materialet, så det handlar inte om faktafel. Det är snarare kopplat till ett särskilt perspektiv, åsikter och upplevelser av hur världen fungerar, säger Björn Westerström.

Ett exempel på detta är hur konflikten beskrivs i den pro-palestinska texten. Där beskrivs Israel som en representant för europeisk kolonialism. Det perspektivet bygger på fakta – men handlar om att man tolkar faktan på ett visst sätt.

– Det som står i de båda kommentarerna skiljer sig därför otroligt mycket åt. De betonar väldigt starkt vissa narrativ, säger Björn Westerström.

Genom Malmö stads hemsida och föreläsningar hoppas teamet nu på att allt fler pedagoger har med sig vad de behöver för att hantera Israel- och Palestinakonflikten i klassrummet.

– Lärare måste kunna utbilda men också samtala om den här typen av känsloladdade ämnen, säger Björn Westerström.