Inte sedan 2015 har behovet av tolkar diskuterats i Sverige så mycket som nu. Denna gång handlar det om att regeringspartierna och Sverigedemokraterna vill begränsa rätten till att få gratis hjälp av en tolk.

I Tidöavtalet står det att "rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas" för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Istället ska den som behöver tolk själv betala för tjänsten.

Avtalet antyder att rätten till fri tolk kan göra att människor inte känner sig så motiverade till att lära sig svenska. Men att personer som inte kan svenska överutnyttjar möjligheten till tolk i myndighetssammanhang är en myt och bygger på okunskap.

Ingen önskar att ha en tredje person med i mötet med läkare, polis, lärare, socialsekreterare eller andra myndighetspersoner.

Att kunna landets språk är viktigt för att integreras i Sverige, men förutsättningarna för att lära sig det är olika.

Lika lite som kriminalitet bland unga förhindras genom att bara sätta in fler poliser, lika lite lär sig människor att förstå och göra sig förstådda på svenska genom att rätten till fri tolk begränsas.

Det är också lätt att tro att det endast är en part som behöver tolk. Men då glömmer man alla dem inom myndighetssverige som är beroende av tolk för att kunna utföra sina jobb.

Det är svårt, om inte omöjligt, att arbeta på ett etiskt sätt om man inte kan göra sig förstådd eller förstå sin klient. Det är också något som sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och ledande företrädare inom såväl rättsväsende, sjukvård som annan offentlig verksamhet intygar.

Enligt Tidöavtalet ska den statliga kontrollen och kvalitetsbedömningen av tolkar som arbetar för det offentliga öka. Branschorganisationen Språkföretagen föreslog redan 2019 en ny huvudman för tillsyn och auktorisation, men också att branschen själv ska vara delaktig i att säkerställa att den tolkning som sker är av hög kvalitet.

Vad som behövs är en ökad förståelse och ett förbättrat samarbete mellan kunder, utbildningsinstitutioner, tillsynsmyndigheten Kammarkollegiet och Språkföretagen.

Språkföretagen har många idéer om hur kvaliteten kan förbättras och samtidigt skapa förutsättningar för kompetenta tolkar att utvecklas och stanna i yrket.

Språkföretagen har gjort stora investeringar i ny teknik, till exempel i appar och artificiell intelligens. Det har ökat tolkningens kvalitet och förenklat användandet av språkstöd för kunderna. Nu tar vi fram nya tjänster som till exempel kan användas som komplement och i enklare tolksituationer.

De tolkar som jobbar i Sverige gör ett viktigt arbete för ökad rättssäkerhet, demokrati och jämlikhet.

Behovet av tolkar kommer inte att försvinna. Det visar både uttalanden från ledande befattningshavare inom till exempel sjukvården och polisen liksom från en rad politiker. Ett rättssäkert språkstöd med hjälp av tolkar är nödvändigt för att integrationen ska lyckas.

Det finns tydlig lagstiftning som säger att både myndighetspersoner och klienter har rätt till språkstöd.

Det faktum att vi alla lever i ett land som under lång tid värnat rättssäkerhet, jämlikhet och människors lika värde, gör att min förhoppning är att kloka människor i Sveriges riksdag också värnar rätten till fri tolk.

SKRIBENTEN

Jens Kofoed Hansen, vd för Språkservice Sverige, landets största tolkförmedling.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.