Annons

Annons

Annons

opinion

Aktuella frågor
”Har rikspolischefen placerat landets poliser där de bäst behövs?”

Något måste göras för att säkerställa politikernas och allmänhetens krav på en lokalt närvarande polis, skriver Jörgen Nilsson, tidigare närpolischef i Lund, och My Lilja, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Sedan 2018 är Anders Thornberg Sveriges rikspolischef som inför regeringen ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet, skriver Jörgen Nilsson och My Lilja.

Bild: Johan Nilsson/TT

Annons

Aldrig tidigare har Sverige haft så många poliser som nu. Vid senaste halvårsskiftet var de cirka 22 400. Frågan är om rikspolischef Anders Thornberg har placerat dem där de bäst behövs.

Polismyndigheten har tidigare haft som mål att 50 procent av landets poliser ska arbeta i yttre tjänst, det vill säga hjälpa människor i nödsituationer och jobba med brottsförebyggande arbete.

Vid slutet av förra året arbetade 7 747 poliser med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet, enligt Polismyndighetens årsredovisning. Det utgör 36 procent av de poliser som fanns i landet vid samma tidpunkt.

I Sveriges 290 kommuner arbetar 221 kommunpoliser i strategisk samverkan med till exempel socialtjänsten. Det är färre än 1 polis per kommun.

Annons

I hela landet finns det totalt 1 087 områdespoliser. Av dem jobbar 267 i 61 utsatta områden. Med det menas områden som karaktäriseras av låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället.

Annons

De poliser som arbetar i de utsatta områdena utgör alltså endast 1,25 procent av alla poliser i landet.

Dessutom arbetar en områdespolis, enligt Polismyndighetens årsredovisning, bara cirka 50 procent av sin tid med just det uppdraget. Det innebär att antalet timmar som polisen kan lägga på att arbeta kontaktskapande, gränssättande, brottsförebyggande- och trygghetsskapande i de socioekonomiskt svaga områdena är få. Trots det säger Anders Thornberg att polisen ska prioritera just sådana uppgifter.

Den 1 januari 2015, efter beslut av en enig riksdag, bildades en ny polisorganisation. Den leds av rikspolischefen som inför regeringen ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet. Regeringen styr den nya polismyndigheten genom att utfärda ett regleringsbrev som innehåller de övergripande målen, prioriteringar och budget.

Ett övergripande budskap för att bilda den nya polismyndigheten var att ”komma närmare medborgarna”. Det infördes kommunpoliser som skulle säkerställa att samverkan med landets kommuner fungerade väl. Särskilda områdespoliser skulle arbeta kontaktskapande, gränssättande, brottsförebyggande- och trygghetsskapande över hela landet, särskilt i de socioekonomiskt svaga områdena.

Samtidigt som förändringarna inom Polismyndigheten har skett har gränskontroller, terrorhotet, gängkriminaliteten och den grova brottsligheten med skjutningar och sprängningar ökat. Den nya polisorganisationen fick en tuff start.

Annons

Annons

Budget- och personalmässigt har det gått bättre. Sedan ombildningen av polisen 2015 har budgeten ökat med cirka 53 procent (+ 11 miljarder kronor). Antalet anställda har ökat med cirka 21 procent (+ 6 000 tjänster).

Polismyndighetens egen årsredovisning visar tydligt att polisens resursökning inte gett en polis som arbetar närmare medborgarna. Framför allt inte i de 61 utsatta områden som finns runt om i Sverige.

Något måste göras för att säkerställa politikernas och allmänhetens krav på en lokalt närvarande polis. Ökningen av polisens resurser måste synas på gator och torg över hela landet.

SKRIBENTERNA

Jörgen Nilsson, pensionerad poliskommissarie, tidigare närpolischef i Lund och har arbetat på Noa, polisens nationella operativa avdelning, som expert på brottsförebyggande frågor.

My Lilja, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan