Sveriges nye utbildningsminister Mats Persson (L) lyfter fram vikten av att värna akademisk frihet vid svenska högskolor och universitet. Det är något som vi rektorer står bakom.

I en tid då demokratin och akademisk frihet är hotad i många länder i världen är det angeläget att understryka att de akademiska värdena är universella.

Över 900 universitet har undertecknat Magna Charta Universitatum, en internationell deklaration som är grundad på de akademiska värdena och fastställer universitetens roll i samhället. Kärnan i deklarationen är akademisk frihet och integritet som innebär att forskning och utbildning ska stå fri från politisk och ideologisk påverkan.

Så behöver det vara för att lärosätena ska kunna hålla en hög kvalitet och bidra med forskningsbaserad kunskap och kompetens för en hållbar och demokratisk samhällsutveckling, där frihet råder och mänskliga rättigheter respekteras.

Mats Persson har reagerat kraftfullt på vad som framkom i tv-programmet Kalla Faktas granskning av så kallad cancelkultur vid svenska lärosäten, alltså en tystnads- och utpekandekultur där människor fryses ut eller mister uppdrag på grund av ordval eller ifrågasättande perspektiv.

I Expressen den 9 november förklarade Persson att ”den här regeringen kommer inte att se akademisk frihet som en pappersprodukt, en slogan”.

”Vi kommer att försvara den akademiska friheten benhårt”, var hans budskap.

Men faktum är att den nya regeringen hittills har varit motsägelsefull i sitt försvar av den akademiska friheten och snarare använt den som – just, en slogan. Det har förekommit flera dubbla budskap under de senaste veckorna.

Ett exempel är Tidöavtalets ambition att detaljstyra innehållet i socionomprogrammet, något som har väckt starka protester från landets professorer i socialt arbete. Ett sätt att värna den akademiska friheten hade varit att inleda en dialog med de forskare som tillsammans med dem som är yrkesverksamma inom området är experter på vilka problem som finns och hur de kan åtgärdas.

Ett annat exempel är regeringens politiska/ideologiska intresse av att utreda just förekomsten av cancelkultur vid svenska universitet. Såväl forskare som studenter har reagerat och ifrågasatt om det är något att prioritera om syftet är att stärka den akademiska friheten och kvaliteten i svensk utbildning och forskning. Varför inte föra en dialog med oss rektorer om vad som är mest angeläget att ta itu med?

Universitet och högskolor har tidigare visat prov på att gemensamt kunna ta sig an särskilt angelägna frågor, något som resulterat i till exempel lärosätenas gemensamma klimatramverk. Efter #metoo togs även ett initiativ till en nationell forskningsstudie för att kartlägga förekomsten av sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet hos studenter och medarbetare vid alla universitet och högskolor i Sverige. Det är en studie som är unik i världen och som kommer att bidra till internationellt framstående publikationer, vilket är i linje med regeringens ambition att Sverige ska ha en excellent forskning.

Alla högskolor och universitet arbetar redan för att förebygga diskriminering, utveckla nya och bättre former för studentinflytande och för att skapa en god arbetsmiljö för såväl studenter som medarbetare. Vi försöker skapa en respektfull akademisk kultur som värnar de akademiska värdena.

Malmö universitet välkomnar studenter och medarbetare som har ett starkt samhällsengagemang och de akademiska värdena är själva fundamentet för vår verksamhet. Det innebär att studenterna tidigt skolas in i ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till kunskap som samhället behöver.

Universitetet ska vara samhällets kritiska röst och studenterna behöver utveckla sitt vetenskapligt grundade förhållningssätt för att i sin framtida yrkesutövning kunna bidra till långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Frihet från ideologisk och politisk påverkan är en förutsättning för hur väl landets lärosäten ska lyckas med sitt uppdrag att kunna erbjuda forskning och utbildning av hög kvalitet.

Politiker på alla nivåer har en viktig roll: att stödja lärosäternas strävan efter akademisk frihet och integritet såväl nationellt som internationellt. Förhoppningsvis är detta något som Mats Persson kan driva när Sverige är ordförande i EU nästa år.

Svenska forskare är experter på många av de frågor som lyfts fram i Tidöavtalet inom områden som migration och kriminalitet. Regeringen bör ta vara på deras forskningsbaserade kunskaper.

Lärosätenas roll är att försvara den akademiska friheten för att de ska kunna bidra med forskningsbaserad kunskap som samhället behöver och för att motverka den faktaresistens som breder ut sig i samhället kring frågor som rör stora och komplexa samhällsutmaningar inom områden som hälsa, klimat och demokrati.

Svenska universitet och högskolor är inte betjänta av politik vars syfte är att påverka lärosätenas arbete med frågor rörande akademisk frihet.

SKRIBENTEN

Kerstin Tham, professor i arbetsterapi och rektor vid Malmö universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.