Per Svensson är författare, journalist och tf sagofarbror.

Statsministern var på dåligt morgonhumör. Allt pekade uppåt. Räntorna. Elpriserna. Antalet kurder som Erdogan ville ha utlämnade. Och nu hade Billström återvänt från utrikesministermötet i Bukarest med nya villkor för ett turkiskt ja till Nato-medlemskapet. I en hemlig tilläggsklausul krävde Erdogan ett försäljningsförbud mot lemon curd och en staty av sig själv, sida vid sida med Karl XII i Kungsträdgården.

Det var den första dagen i en lång decembermånad. Statsministerns gäspning förvreds till en grimas. Natten hade varit förfärlig. Någon hade lagt en ärta under bolstrarna. Förmodligen en Liberalpartist.

Det hade verkat vara en så god idé; på nytt utlokalisera regeringsunderlaget till Tidö slott för ”en andra smekmånad, lite som den Charles och Diana har i nya säsongen av 'The crown'”, som en av SD-nissarna uttryckt det. Statsministern, som inte sett just det avsnittet, hade missat ironin. Han hade istället gått all-in för idén om ett adventsinternat, pyssel och politik i fryntlig förening, en chans att både stoppa julkorv och stoppa asylinvandrare.

Det hade blivit bråk redan första kvällen. Jimmie ville att Johan Pehrson skulle inkvarteras i tjänstefolkets flygel och äta i Domestikmatsalen.

När alla till sist ändå somnat hade statsministern drömt en förfärlig mardröm. Han hade sett ett spöke i sovrummets spegel. Det var den förrförra partiledaren. Han hade ropat. ”Du måste öppna ditt hjärta!”