Annons

Annons

Annons

opinionKlimatet

Aktuella frågor
”Det ekonomiska systemet exploaterar naturen.”

Idag inleds miljötoppmötet COP 15 i Montreal. Det finns ingen tid för att försvara den självutnämnda rätten att i all oändlighet ackumulera, producera och konsumera, skriver Aysegül Sirakaya, postdoktor i miljörätt.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Världens ledare träffas i Montreal för att diskutera hur den biologiska mångfalden ska kunna bevaras, men de ska också lyfta frågor om rättvisa och jämlikhet, skriver Aysegül Sirakaya.

Bild: Paul Chiasson

Annons

Många av världens ledare är nu i Kanada för att under miljötoppmötet COP15 diskutera förlusten av biologisk mångfald.

Den biologiska mångfalden är nyckeln till vår överlevnad.

Världens ledare träffas i Montreal för att diskutera hur den biologiska mångfalden ska kunna bevaras, men de ska också lyfta också frågor om rättvisa och jämlikhet. Förhoppningen är att mötet ska leda till ett nytt ramavtal för att skydda ekosystem och hotade arter världen över. Det förra avtalet löpte ut år 2020.

Precis som vid FN:s klimatkonferens COP27 i november är läget spänt mellan det globala nord och det globala syd. Annorlunda uttryckt: mellan de så kallade industriländerna, med rik teknik och ekonomi, och de så kallade utvecklingsländerna med rik biologisk mångfald och naturresurser.

Annons

Liksom klimatförändringarna befinner sig den biologiska mångfalden i ett alarmerande skede. Ändå får den inte alls lika mycket uppmärksamhet som klimatförändringarna.

Annons

De två kriserna är sammanlänkande. Förlusten av biologisk mångfald påskyndar klimatförändringarna och omvänt. Världsnaturfondens senaste rapport Living Planet 2022 slår fast att populationerna av vilda ryggradsdjur – däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i snitt minskat med 69 procent från 1970 till 2018.

Människan är beroende av en rik natur med många olika arter som samlever. Tack vare den biologiska mångfalden skapas ekosystem som gör att det går att odla mat och skaffa råvaror.

Men en grundbult i den nuvarande världsekonomin är att det som naturen producerar ska utnyttjas maximalt. Därför avverkas skogar för att grödor ska planteras och farlig gruvdrift bedrivs för att få fram litium till batterier för elbilar.

Frågan om det är rättvist att främja en del av världen på bekostnad av en annan är på intet sätt ny. Den första globala miljökonferensen, Stockholmskonferensen om den mänskliga miljön, hölls 1972 och fokuserade på bristen på balans mellan de ekonomiskt och tekniskt svagare länderna med rik biologisk mångfald i det globala syd – och de vetenskapligt, tekniskt och ekonomiskt mer avancerade länderna i det globala nord. För att åtgärda obalansen enades det internationella samfundet om konventionen om biologisk mångfald som trädde i kraft 1993. Trots att det gått nästan 30 år fortsätter världen att förlora biologisk mångfald – nu i rekordfart.

År 2022 har mänskligheten uttömt naturens resurser på drygt ett halvår. Det säger organisationen Global Footprint Network, som varje år räknar ut när världens befolkning och länder förbrukat de resurser som jorden producerar. I år inträffade Earth Overshoot day den 28 juli.

Annons

Annons

I Sverige saknas en debatt om att det idag tas resurser från det globala syd för att främja svensk ekonomi och vetenskap. Men sådana diskussioner bör även föras i frågor som rör förhållanden inom Sverige. Ett exempel är att de starkt kontroversiella gruvprojekten i Gállok fortfarande är aktuella trots riskerna för den omgivande miljön.

Till detta kommer de massiva neddragningar på miljöområdet som regeringen meddelade i höstbudgeten.

Historiskt sett är Sverige känt för att ha visat ett starkt ledarskap på den internationella arenan. Sveriges delegater var pionjärer under Stockholmskonferensen 1972 och under förhandlingarna om konventionen om biologisk mångfald under tidigt 1990-tal. Min fråga är: Var finns pionjärerna nu?

Både på hemmaplan och på den internationella arenan måste Sverige visa öppenhet och kompromissvilja. 15 av de 17 länder som har den största biologiska mångfalden återfinns i det globala syd. Sverige är ett av de länder som är beroende av syds resurser.

Det är inte meningsfullt att förneka det globala nords ekologiska fotavtryck i globala syd.

Det finns ingen tid för att försvara den självutnämnda rätten att i all oändlighet ackumulera, producera och konsumera.

Det är dags att acceptera att dagens ekonomiska system exploaterar naturen på bekostnad av den biologiska mångfalden och de mänskliga rättigheterna.


SKRIBENTEN

Aysegül Sirakaya, postdoktor i miljörätt med fokus på tillgång till och fördelning av genetiska resurser och verksam vid juridiska fakulteten på Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan