Vi ser med stor oro på Tidöavtalets formuleringar om att arbetet med ”inre utlänningskontroller” ska utökas.

Lawen Redar (S) ställde för snart en månad sedan en viktig fråga till migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M): Kan regeringens politik enligt Tidöavtalet leda till att bibliotekarier tvingas anmäla besökare? Eller är besök i biblioteksverksamhet exempel på situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden?

Maria Malmer Stenergard svarade att ”vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare”. Det är alltför vagt, otillfredsställande och illavarslande.

Införs anmälningsplikt för bibliotekspersonal får det allvarliga konsekvenser för bibliotekens demokratiska roll och därmed de mänskliga rättigheterna.

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står att ”var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet” (artikel 19).

FN:s deklaration tar upp allas rätt till information och allas rätt att delta i samhällets kulturella liv. De mänskliga rättigheterna återkommer i Europakonventionen och i de svenska grundlagarna.

Skrivningarna i FN:s deklaration präglar den svenska bibliotekslagen (SFS 2013:801). I bibliotekslagen går att läsa att biblioteken ”ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” samt att verksamheten ska ”finnas tillgänglig för alla”.

Folkbibliotek, alltså bibliotek som är tillgängliga för allmänheten, finns i Sveriges samtliga kommuner och erbjuder alla tillgång till information och kultur.

I det vardagliga arbetet hjälper bibliotekarier användare att hantera digitala verktyg och tjänster, främjar barns läslust, arrangerar samtalscaféer och boksamtal samt ger tillgång till eluttag där mobiltelefonen kan laddas. Det är ett arbete där folkbiblioteken omsätter de mänskliga rättigheterna i praktiken.

Under hösten 2015, som präglades av att många människor tvingades fly från krig och förföljelse, ställde folkbiblioteken snabbt om för att ge de nyanlända information, möjlighet att knyta kontakter med samhället, internetuppkoppling och introduktion till det svenska språket.

De senaste kriserna som präglat Sverige – coronapandemin, det pågående kriget mot Ukraina och klimatkrisen – visar på bibliotekens samhälleliga betydelse. Bibliotek besöks och används av 54 procent av befolkningen och 82 procent är positiva till dem visade en undersökning som Svensk Biblioteksförening gjorde 2018.

Bibliotekens roll som öppna och tillgängliga platser är central i tider av kris och oro. I sådana lägen är det också viktigt att det finns platser dit alla kan vända sig för att få information oavsett om de är medborgare i landet eller ej.

Tidöavtalets förslag om anmälningsplikt har väckt omfattande kritik. Precis som en mängd bibliotekarier, bibliotekschefer, fackliga företrädare och forskare inom andra fält, anser vi att den angiveriverksamhet som avtalet syftar till hotar förtroendet för biblioteken och grundläggande demokratiska värden.  

Det fria samtalet och kulturen, liksom likvärdighet och människovärde, är centralt för demokratin och de mänskliga rättigheterna. Om vissa personer nekas tillgång till bibliotekens verksamhet, eller inte vågar ta del av den för att de är rädda för att bli anmälda, har Sverige inte längre en informations- och yttrandefrihet som omfattar alla.

Regeringens politik riskerar att hota folkbibliotekens demokratiska roll.

SKRIBENTERNA

Lisa Engström, lektor i biblioteks- och informationsstudier vid Lunds universitet och medlem av Lund Critical Library Studies 

Lisa Olsson Dahlquist, filosofie doktor i biblioteks- och informationsstudier och medlem av Lund Critical Library Studies

Johanna Rivano Eckerdal, lektor i biblioteks- och informationsstudier vid Lunds universitet och medlem av Lund Critical Library Studies 

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.