Plötsligt hjärtstopp drabbar årligen 600 personer i Skåne. När hjärtat stannat betyder tiden allt – varje minuts fördröjning av hjärt-lungräddning minskar chansen till överlevnad med 10 procent.

Väntetiden på ambulans har fördubblats sedan millennieskiftet och ligger idag på i genomsnitt 10 minuter. Det innebär att personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus är beroende av att någon annan i närheten påbörjar hjärt-lungräddning i väntan på ambulans.

Sms-livräddning är ett sätt att öka chanserna för att hjärt-lungräddning kan påbörjas tidigt. Frivilliga som anmält sig till tjänsten kan larmas ut av larmcentral för att hjälpa till med hjärt-lungräddning till dess att ambulans anländer. Sms-livräddarna kan också hämta en hjärtstartare för att i vissa fall starta hjärtat redan innan ambulanspersonal finns på plats, och de kan även vara ett stöd för den drabbades närstående. 

Sms-livräddare finns både utomlands och i Sverige: I Stockholm infördes sms-livräddning som ett forskningsprojekt 2010 och permanentades 2018. Idag finns systemet i drygt hälften av landets 21 regioner – men inte i Skåne. Regionrådet Gilbert Tribo (L) anser att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och Jesper Petersson, forskningschef i Region Skåne, har uttryckt oro för hur sms-livräddare kan må efter ett larm om hjärtstopp. Tribos och Peterssons invändningar är relevanta, men det finns goda anledningar till att sms-livräddning bör införas i Skåne redan nu.

Även om mer forskning är nödvändig för att säkert kunna avgöra om sms-livräddning leder till att fler personer räddas efter hjärtstopp, är det redan bevisat att sms-livräddning ger både tidigare hjärt-lungräddning och tidigare användning av hjärtstartare. För om det är något vi vet med säkerhet inom hjärtstoppsforskningen så är det att tidigare insatser leder till att fler personer överlever. Därför finns det mycket att vinna med att införa sms-livräddning.

Vi välkomnar fler studier inom området, bland annat den stora danska studie som regionfullmäktige uppgetts vänta på. Dessvärre beräknas den vara färdig först 2026, något som skulle innebära ett möjligt införande av sms-livräddning i Skåne tidigast 2027–2028. Så länge borde hjärtstoppspatienter i Skåne inte behöva vänta. 

Visst måste tänkbara risker beaktas. Men redan idag finns det forskning som tyder på att frivilliga livräddare i liten utsträckning far illa – bland annat visade en studie från Karolinska institutet tidigare i år att sms-livräddare inte upplevde några negativa emotionella effekter av att ha deltagit i hjärtstoppslarm.

För att få veta mer behövs fler erfarenheter och därför bör systemet med sms-livräddare införas redan nu i Skåne – tillsammans med en plan för uppföljning.

Trots att systemet med sms-livräddning alltså inte finns i Skåne är ungefär 9 000 skåningar ändå registrerade som sms-livräddare och därmed redo att hjälpa till med hjärt-lungräddning när de reser utanför Skånes gränser. Det visar att det finns ett starkt skånskt engagemang i sms-livräddning. Vi önskar att Region Skåne hörsammar engagemanget och omprövar sin bedömning av underlaget för den potentiellt livräddande insatsen. 

SKRIBENTERNA

Cecilia Andréll, medicine doktor, anestesisjuksköterska

Simon Schmidbauer, medicine doktor, ST-läkare anestesi och intensivvård

Anna Lybeck, medicine doktor, överläkare anestesi och intensivvård

Josef Dankiewicz, medicine doktor, ST-läkare kardiologi

Marion Moseby-Knappe, medicine doktor, specialistläkare neurologi

Gisela Lilja, medicine doktor, arbetsterapeut

Katarina Heimburg, doktorand, specialistfysioterapeut 

Erik Blennow Nordström, medicine doktor, neuropsykolog

Samtliga är forskare vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.