Putins krig i Ukraina – och att hålla ihop Europa mot Rysslands aggression.

Det blir Ulf Kristerssons svåraste utmaning när Sverige vid årsskiftet tar över ordförandeskapet i EU.

Själv pekade statsministern på onsdagen i ett tal till riksdagen även ut en annan uppgift: att rädda klimatet.

”EU är världsledande i klimatarbetet och den positionen vill Sverige förstärka under ordförandeskapet”, sa Kristersson.

Men på den punkten är hans trovärdighet betydligt mindre – eftersom hans politik på hemmaplan gör att Sverige misslyckas med att nå sina egna klimatmål.

Den 1 januari lämnar alltså Tjeckien över det roterande ordförandeskapet i EU till Sverige.

Under ett halvår ska Ulf Kristersson leda arbetet i det Europeiska rådet, där stats- och regeringschefer från 27 EU-stater samlas på toppmöten.

Övriga svenska statsråd leder arbetet i sina respektive ministerråd. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) håller i rådet för rättsliga frågor. Miljöminister Romina Pourmokhtari (L) leder rådet för miljö och klimat. Och så vidare.

På onsdagen var det dags för Ulf Kristersson att tillsammans med EU-minister Jessika Roswall presentera regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet.

Rysslands krig i Ukraina kommer att kasta en mörk skugga över halvåret. Invasionen i februari försatte hela Europa i tre djupa kriser: Säkerhetskris. Energikris. Och inflationskris.

”Kriget kommer att på ett avgörande sätt påverka hela det svenska ordförandeskapet”, sa Kristersson.

I sitt tal pekade han ut fyra punkter som särskilt viktiga:

• Säkerhet – enighet

Att EU (och USA) håller en enad front mot Ryssland är avgörande för att Ukrainas sköra demokrati ska överleva – och för att Europa ska kunna känna sig tryggt.

Ukrainarna slåss ju inte bara för sin egen frihet, utan också för vår, som Kristersson påpekade.

Som EU-ordförande ska Sverige verka för hårda sanktioner mot Ryssland och hjälp till Ukraina, både med pengar och vapen.

• Demokratiska värden och rättsstat

Kristersson lovade driva på för att EU ska hålla fast vid att alla medlemsstater måste leva upp till kraven på demokrati och rättsstat.

Här handlar det om Ungern, där premiärminister Viktor Orbán inskränkt mediernas frihet och domstolars oberoende.

EU-kommissionen kräver bättring och har fryst 12 miljarder euro i EU-bidrag.

Men EU-länderna måste gå en balansgång. Viktor Orbán är Putins bäste vän i unionen. Han har tidigare motsatt sig sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina.

Häromdagen pressade EU under det tjeckiska ordförandeskapet Viktor Orbán att släppa sitt veto mot ett stödpaket till Ukraina. I gengäld betalas en liten del av de frusna EU-bidragen till Ungern betalas ut.

• EU:s konkurrenskraft på världsmarknaden är Kristerssons tredje prioritering.

Konkurrensen mot Kina växer. Då är det viktigt att den fria inre marknaden fungerar och att goda handelsförbindelser upprätthålls med USA.

• Med en grön omställning vill Kristersson skapa välstånd i Europa.

Hur ska den uppnås?

Kristersson pekar ut samma lösning för hela Europa som för Sverige: elektrifiering och kärnkraft.

”Klimatomställningen börjar och slutar med energin”, sa statsministern.

Och han betonade inte bara att EU ska vara ”världsledande” i klimatarbetet. Utan också hur viktigt EU är som globalt föredöme – och klarar sina uppsatta klimatmål: ”Att EU ska minska utsläppen med 55 procent till år 2030 är centralt för hela världens klimatomställning.”

Men här blir det knepigt för EU-ordförande Kristersson.

Efter FN:s fiaskoartade klimatmöte COP27 i Sharm el-Sheik finns en tydlig risk att en klimatuppgivenhet sprider sig i Europa.

Särskilt som kriget i Ukraina utlöst både energikris och inflationskris som hotar knäcka vanligt folks ekonomi.

Visst är klimatet viktigt, men jag måste ju ha råd att köra bil, tänker många.

Hemma i Sverige bejakar Ulf Kristerssons regering en sådan uppgivenhet. Minskad reduktionsplikt (biobränsle i bensin och diesel), sänkt bensinskatt och höjda reseavdrag gör att Sverige inte klarar sina egna klimatmål till 2023 – slår regeringens eget expertråd Klimatpolitiska rådet fast.

De tre regeringspartierna M, KD och L står fast vid de svenska klimatmålen, men kan inte säga hur de ska nås.

Den fjärde maktspelaren SD står inte ens bakom målen.

Och när Sverige inte ens klarar sina egna klimatmål lär det bli svårt för Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari att övertyga sina europeiska kolleger att de måste lägga manken till för att EU-målen ska nås.