Studenter drabbas oftare av psykisk ohälsa än yrkesverksamma i samma ålder eller med samma sociala bakgrund. Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

Enligt Centrala studiestödsnämnden, CSN, är ekonomisk stress en betydande faktor bakom studenters psykiska ohälsa. Utöver att inflationen och prisökningar nu slår hårt mot studenter, gäller inte samma trygghet vid sjukskrivning som för de flesta andra i Sverige.

Istället för att studenter ska behöva hoppa av sina studier när de blir sjuka borde de kunna bli deltidssjukskrivna. Psykisk ohälsa är inte antingen 0 eller 100 procent. Studenter måste kunna ha möjlighet att gradvis gå tillbaka till sitt produktiva jag – på samma sätt som personer gör i arbetslivet.

Att sjukskrivas på deltid kan vara en förutsättning för att successivt komma tillbaka till studier. Men idag kan studenter i praktiken inte vara sjukskrivna på deltid. En student som är deltidssjukskriven kan enligt CSN vanligtvis bara få studiemedel för den del hen studerar, inte för den del hen är sjukskriven. Det innebär att en student som är sjukskriven på halvtid bara får halva studiemedlet – den andra halvan ersätts inte.

Men också en sjuk student behöver betala hyran.

För de flesta är det svårt att klara sig på mindre pengar än ett studiemedel för heltidsstudier. Idag är det 11 088 kronor per månad.

Studenter har länge haft små ekonomiska marginaler. Nu gör hög inflation, dyr el, stigande matpriser och hyreshöjningar det ännu svårare för studenter att klara vardagen.

Studenter som är sjuka borde inte behöva oroa sig för hur de ska klara av nödvändiga kostnader.

Ett annat problem för sjukskrivna studenter är frågan om karenstid. För en anställd dras en dags ersättning (20 procent av en veckas sjuklön).

Studenter har 30 dagars karenstid. En student som är sjuk en längre period kan ansöka om att få lånedelen av studiemedlet avskrivet först efter en månad. Det är dessutom pengar som ska betalas tillbaka – trots att studenten inte har kunnat studera. Det innebär ytterligare en stor utgift för en redan ekonomiskt utsatt grupp.

Flera statliga utredningar visar på samma sak: studenter bör kunna vara deltidssjukskrivna och samtidigt få studiemedel på heltid.

Enligt en parlamentarisk utredning från 2015 bör regelverket anpassas så att studenter kan vara deltidssjukskrivna med heltidsersättning, och i en statlig utredning från 2018 presenteras förslag på utformning av deltidssjukskrivning inom studiemedelssystemet. Utredningen från 2018 föreslår även att antalet karensdagar ska minska.

Studenters möjligheter till deltidssjukskrivning och en skälig karenstid har utretts utan att någonting har förändrats.

Det finns förslag på hur deltidssjukskrivning för studenter kan utformas. Det som saknas är politisk handlingskraft.

I SFS valkompass inför valet i höstas sade sex av åtta partier ja till deltidssjukskrivning för studenter. Håller partierna sitt ord in i riksdagen bör det inte finnas några hinder för att införa det omgående.

Trots att vi studenter drivit frågan i åratal, har vi inte sett någon förändring. Alla politiker hävdar att de prioriterar psykisk ohälsa – det är dags att de håller vad de lovat.

SKRIBENTEN

Jacob Färnert, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.