Lektorn i botanik vid Lunds universitet Nils Cronberg har kämpat för naturvärdena kring stenbrottet sedan millennieskiftet, då han upptäckte att det första kärret torkat ut och slog larm till länsstyrelsen.

– Vi är mycket nöjda. Det har varit en lång kamp om detta. Vi som har agerat för naturvärdena har haft väldigt väl på fötterna när vi beskrivit vad som hänt. Vi har haft goda argument för det vi sagt, säger han.

Han deltog tillsammans med biologen Leif Runeson för Naturskyddsföreningens räkning när mark- och miljödomstolen för ett par månader höll slutförhandlingar då båda sidor lade fram sina argument.

– Det gick som jag trodde, men jag vågade inte riktigt hoppas, säger Leif Runeson.

Varken den ansvariga för NCC:s ansökningsprocess eller bergtäktens platschef ger några kommentarer efter mark- och miljödomstolens dom i veckan. Bara presschefen Amelie Winberg uttalar sig kort, i ett mejl:

”Mark- och miljödomstolens beslut är olyckligt och kommer, om domen vinner laga kraft, att göra det svårt för region Skåne att trygga en lokal materialförsörjning när nuvarande tillstånd går ut år 2028. Nu behöver vi tid för att läsa och analysera domen innan vi kan uttala oss ytterligare”, skriver hon bland annat och varnar för högre byggkostnader och ökade utsläpp av växthusgaser till följd av längre transporter.

Vad som händer nu är alltså ännu oklart. Leif Runeson ser fyra möjliga scenarier:

– De kan överklaga, täta berget, söka ett helt nytt tillstånd – eller gå till politiken och runda hela rättssystemet.

På frågan vad han vill ska hända säger han:

– Att de tätar berget och ger sig av. De har förstört jättemycket.

Leif Jonsson bor nära stenbrottet med sin hustru Margareta Sköld Jonsson. De är sorgsna över att de lät sig övertalas att sälja huset de i slutet av 90-talet byggde på mark de ärvt av hennes föräldrar. Nu hyr de istället huset av NCC.

Han är växtekolog och djupt engagerad i den omgivande naturen.

– Det var väldigt bra att det blev stopp för den här förstörarverksamheten, att de lyssnar på oss naturintresserade växtekologer och botanister. Första gången jag såg kärren var på 1970-talet. Då var det väldigt fina ängar med majviva som nu är helt försvunnen, säger han.

Mark- och miljödomstolen ville lyssna på hans argument under huvudförhandlingarna i oktober. Han talade, trots att han drabbats av en stroke under sommaren.

– Jag hade svårt att hålla balansen och raglade mig fram. Men kunskaperna och minnet var det inget fel på, säger han.

Han beskriver hur ett kärr på tre år förvandlats till betesmark där vägtisteln plötsligt trivs.

– Sverige har misslyckats med att bevara det man lovat inför EU-kommissionen. Det finns lite rester kvar här och där, dem får vi vara rädda om nu.

Lunds kommun har motsatt sig att bergtäkten utökas. Karin Svensson Smith (MP) är en av de politiker som varit allra mest engagerad i frågan.

– Det här är en seger för naturen. Stenbrytningen har sänkt vattennivån och flera av rikkärren har torrlagts och därför har blommor försvunnit, säger hon.

– Jag vill anknyta till den precis avslutade FN-konferensen i Montreal, där man säger att friska ekosystem är lika viktigt som att minska klimatpåverkan.

Karin Svensson Smith vill nu väcka liv i idén om att göra Rögleskogen till naturreservat. Kommunfullmäktige sade förra året nej till hennes motion om detta, men i och med den färska domen är läget ett annat, menar MP-politikern.

Också kommunstyrelsens ordförande Anders Almgren (S) välkomnar domen, även om han understryker att kommunen ännu inte på djupet analyserat konsekvenserna av den.

– Det har funnits väldigt starka argument, både från kommunen och andra, att det måste finnas någon sorts rimlighet i hur täkten utvecklas. Här har vi i stort sett fått fullt gehör för det. De expansionsplaner som NCC har haft är inte rimliga. Konsekvenserna skulle bli väldigt omfattande och påverka många negativt, säger han.