Rättsfallet handlar om mordplaner på åtta olika personer i Malmös undre värld. Inget av dåden genomfördes. Men planerna uppdagades efter att fransk polis knäckt den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat våren år 2020 – och skickat materialet till sina svenska kollegor.

15 personer åtalades. Tingsrätten dömde 13 av dem för en rad olika brott. Nio av dem för inblandning i olika mordförberedelser. Detta med chattarna som huvudsaklig bevisning.

Men eftersom många av de åtalade dömdes för flera olika brott blev det låga straff för flera av mordplanerna.

Påföljderna blev fängelsestraff mellan sex månader och sju år.

– Jag måste säga att straffen är låga, generellt. Ett straffvärde på tre till fyra år för konkreta planer på att döda en annan människa, det är inte speciellt avskräckande, sade kammaråklagare Helena Ljunggren efter att tingsrättsdomen meddelats.

Domen överklagades gällande samtliga 15 åtalade. Men fyra av de tilltalade drog sedan tillbaka sina överklaganden under hovrättsförhandlingen, som pågått sedan maj.

Nu har hovrätten avgjort fallet.

• De två män som frikändes i tingsrätten för stämpling till mord gör det även i hovrätten. En av den var maken till Karolin Hakim, som sköts ihjäl i augusti 2019. Maken var åtalad för stämpling till mord för att ha försökt hämnas hennes död.

• En 28-årig man har under rättsprocessen hävdat att han bara deltagit i mordplanerna för att fiska information så att han kunde varna måltavlorna. Detta får honom nu frikänd av hovrätten.

• En av de utpekade huvudmännen i rättsfallet får skärpt straff för inblandningen i en mordförberedelse mot en familjefar i Ängelholm. Han får två års fängelse istället för ett och ett halvt år. Straffet blir ”lågt” eftersom han redan avtjänar ett femårigt fängelsestraff för ett annat grovt narkotikabrott.

Summa summarum: tolv personer döms totalt i härvan med de krypterade telefonerna, åtta av dem för inblandning i olika mordplaner.

– Hovrätten har i stora delar samma uppfattning som tingsrätten men gör en annan bedömning av vissa förberedelsebrott, säger Katarina Rikte, hovrättsråd och ordförande i målet.

– Åklagarna har menat att Encrotelefoner ska ses som ett hjälpmedel vid förberedelse till brott. Hovrätten anser att telefonen måste ha en betydelse vid ett tänkt utförande av brottet och inte bara vid planeringen av detta för att användning av en Encrotelefon ska kunna leda till ansvar för förberedelse till brott. Hovrätten ser också allvarligare på en del av de förberedelsebrott som de tilltalade döms för.