Annons

Annons

Annons

opinionSäkerhetsläget i Europa

Aktuella frågor
”Turkiet kan inte kallas en demokrati.”

Den beredvillighet att urholka begreppet demokrati som såväl svenska politiker som opinionsbildare nu uppvisar, riskerar att försvaga demokratin både i Sverige och i världen, skriver Staffan I Lindberg, Åsa Wikforss och Mårten Wikforss.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Idag reser Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) till Ankara för samtal med Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu.

Bild: Darko Vojinovic , Marko Säävälä/ TT

Annons

Höstens val och Sveriges Natoansökan har lett till en brännande viktig diskussion om vad som krävs för att ett land ska kallas för demokrati.

Mot bakgrund av högerpopulismens framväxt och Turkiets knorrande över Sveriges ansökan har inte minst företrädare för regeringen hävdat att folkvald är liktydig med demokratisk. Det är en egenhändigt påkommen definition av demokrati som förvånat såväl akademiker som Europaparlamentets Turkietrapportör. Det finns inte något demokratiinstitut i världen enligt vilket Turkiet kan kallas demokrati.

Den beredvillighet att urholka begreppet demokrati som såväl svenska politiker som opinionsbildare nu uppvisar, riskerar att försvaga demokratin både i Sverige och i världen. Utrikesminister Tobias Billström (M), som idag reser till Turkiet för ett avstämningsmöte i Natofrågan, utgör det mest flagranta exemplet.

Annons

Annons

Billström har inte bara vid upprepade tillfällen hävdat att Turkiet är en demokrati utan också försvarat sin definition mot forskningen. I Ekots lördagsintervju påstod han att det vore att ”mäta med en annan måttstock” om man landade i slutsatsen att Turkiet inte uppfyller kraven för en demokrati.

Även ledande socialdemokrater har visat sig ha en flexibel demokratisyn. I en intervju från årets Almedalsvecka svarade Magdalena Andersson svävande på frågan om Turkiet är en demokrati och förra våren sade den tidigare partiledaren Stefan Löfven (S) att han aldrig uppfattat att Vänsterpartiet kommunisterna inte stod upp för demokratin, ett påstående han visserligen senare backade från.

Utan tvekan kan det finnas krassa skäl till att svenska politiker väljer att beskriva auktoritära stater som demokratier, eller ytterkantspartier som tillskyndare av demokratin, men det innebär att de inte bara legitimerar de anti-demokratiska krafter som nu drar fram över världen, utan också att skyddet för den svenska demokratin försvagas. Om politiker och opinionsbildare inte vet, eller låtsas inte veta, vad det innebär att ett land är en demokrati - hur ska de då kunna skydda den svenska demokratin?

Situationen förvärras av en annan oroväckande utveckling – unga människors sviktande stöd för demokratin men också okunskap om den.

En uppmärksammad undersökning som nyligen publicerades av Stiftelsen Rättsfonden, Aldrig hört ordet – vaddå rättsstat?, visar att en majoritet av sistaårseleverna på svenska gymnasier inte vet vad en rättsstat innebär. Nära 70 procent tror att den svenska regeringen kan ändra en dom, eller be riksdagen ändra den, om den skulle vara missnöjd med utfallet. Vad svenska elever i sin okunskap beskrev var inte det demokratiska Sverige utan det odemokratiska Ungern.

Annons

Annons

Det är därför viktigt att vara klar över några centrala saker.

1. Det finns ingen vedertagen statsvetenskaplig definition enligt vilken det räcker med att ett lands regering är folkvald för att det ska vara en demokrati. Till de mer minimala definitionerna hör Joseph Schumpeters förslag (från 1942) att en demokrati är en institution där individer får makten i öppen konkurrens om folkets röster. Men en regering kan mycket väl vara folkvald utan sådan öppen konkurrens – till exempel genom att man fängslat eller förbjudit de politiska motståndarna (vilket skett i Turkiet).

2. Inom nutida statsvetenskap anses Schumpeters definition alltför minimal eftersom den innebär att ett land kan vara en demokrati utan att ha allmän rösträtt och fria och rättvisa val. Två andra begrepp står istället i centrum:

– valdemokratin, som kräver allmän rösträtt samt att ett antal grundläggande politiska fri- och rättigheter är på plats (till exempel yttrandefrihet, fria medier, mötes- och organisationsfrihet).

– den liberala demokratin som innefattar ytterligare fri- och rättigheter (till exempel skydd mot kroppsstraff och tortyr) samt politiskt oberoende domstolar.

3. Demokratins tillbakagång världen över drivs just nu av folkvalda, populistiska ledare som steg för steg nedmonterar den liberala valdemokratin. De politiker och opinionsbildare som anammar det populistiska demokratibegreppet och likställer folkvald med demokratisk bidrar till att legitimera denna typ av nedmontering av demokratin – och till att bereda vägen för anti-demokratiska krafter på hemmaplan.

Annons

Den som vill applicera ordet ”demokrati” på en diktatur kan förstås roa sig med det. Men resultatet är det nyspråk vars faror George Orwell tydligt illustrerade i sin bok 1984 där syftet med det språk som införs är att göra det svårt att kritisera regimen, till exempel genom att kalla kriget ”fred” (eller, som i Ryssland, ”militär specialoperation”) och diktaturen ”demokrati”.

Annons

Det finns förstås skäl till att varje auktoritär regim i världen vill beskriva sig själv som en demokrati. Det gör till och med Kina med dess enpartisystem. Termen ”demokrati” är på goda grunder positivt laddad.

Den liberala valdemokratin är ett ovanligt välfungerande styrelseskick som för med sig oräkneliga fördelar: färre krig, inga svältkatastrofer, bättre folkhälsa, ekonomiskt välstånd, mindre våld i hemmet, större jämlikhet och lyckligare medborgare. Och just därför är det viktigt att minnas att det som gör demokratin så värdefull inte bara är att människor går och röstar utan att även den liberala valdemokratins fri- och rättigheter är på plats.

SKRIBENTERNA

Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och författare till Därför demokrati (2021)

Mårten Wikforss, kommunikationsrådgivare och medförfattare till Därför Demokrati (2021)

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan