De socialdemokratiska riksdagsledamöterna Niklas Karlsson, Joakim Sandell och Adnan Dibrani, anklagar en av Academedias skolor för betygsfusk (Aktuella frågor 19/12). De påstår också att olikvärdig betygssättning, så kallad betygsinflation, är ett friskoleproblem. Inget av det är sant.

Låt oss ta frågan om så kallade glädjebetyg först. Kärnproblemet är att många elever får ett högre betyg än som kan motiveras av deras resultat på nationella prov. Både Skolverket och Riksrevisionen kan visa att problemet är ett helt annat än vad Karlsson, Sandell och Dibrani hävdar.

Skolverket påpekar att det inte går att sätta likvärdiga betyg inom det nuvarande betygssystemet. Och enligt Riksrevisionen har de åtgärder staten vidtagit för att få ordning på betygssättningen misslyckats.

De tre socialdemokratiska företrädarna försöker således göra ett systemproblem till något som bara finns hos friskolor.

I många kommuner, Malmö är ett exempel, är det stora skillnader mellan elevernas resultat på de nationella proven och de betyg de får. Fuskar Malmö stad med betygen? Naturligtvis inte.

Malmö stad har på samma sätt som Academedia tagit ett stort ansvar med många utlandsfödda elever. Det gör att den så kallade F-effekten blir stor. Med det menas att elever som har svårt att förstå svenska inte klarar de nationella proven och därmed får F i betyg, alltså icke godkänt.

Efter att eleverna misslyckats på de nationella proven gör lärarna sitt yttersta för att eleverna ska slippa få F i betyg. När lärarna bedömer att eleverna förbättrat sina prestationer i tillräcklig stor utsträckning ger de godkänt i betyg, något som då ser ut som ett så kallat glädjebetyg. Gör det frågan om betygsinflation till ett problem för kommunala skolor? Är det deras fel? Naturligtvis inte.

Felet är ett systemfel när det gäller hur betygs sätts, samt oklarheter i vad som egentligen menas med att resultaten på de nationella proven enligt skollagen ska ”särskilt beaktas” vid betygssättningen.

Karlsson, Sandell och Dibrani hänvisar till att Aftonbladet nyligen skrev om att en gymnasieskola i Academediakoncernen förbättrade elevernas betyg i efterhand, från underkänt till godkänt, utan att det rimmade med skolresultaten.

Skolan det gäller, Cybergymnasiet i Stockholm, förvärvades av Academedia i november 2020. Kort därefter upptäcktes att elevernas lagliga rätt att genomföra en prövning för att höja ett underkänt betyg till ett godkänt, genomfördes på felaktigt sätt. Det stoppades i juni 2021. Academedia har noga undersökt de anklagelser som framförts om ändringar av betyg och hittade en betygskatalog från en viss kurs som var felaktig. En lärare med behörighet att sätta betyg i vissa ämnen hade satt betyg även i matematik, ett ämne hen undervisade i, men inte var behörig i. Att med det som grund anklaga skolan för systematiskt fusk är näst intill ohederligt.

Men det är sant att Academedia har problem när det gäller betygssättning. Det har aldrig varit någon hemlighet, inte heller håller vi hemligt hur vi försöker komma tillrätta med problemen. Vi har genom åren föreslagit ett antal åtgärder för att förbättra systemet som helhet och vi har infört åtgärder internt.

Staten har misslyckats med att ta ansvar för själva kärnan i sitt uppdrag när det gäller betygssättning, att utforma en skarp läroplan med tydliga mål samt att på ett oberoende sätt mäta hur skolor och huvudmän löpande når de målen.

Vi föreslår att:

• Sverige inför nationella prov som rättas centralt som speglar hela utbildningens kunskapsmål.

• Skolverket ser till att nationella prov blir jämförbara över tid.

• Det sker en samordning mellan lärarnas betygsbedömning och resultaten av de nationella proven. Då kombineras lärarnas yrkeskunskaper och unika information om eleverna med centralt bedömda prov på ett sätt som tydliggör de nationella provens normerande roll och samtidigt stärker de enskilda elevernas rätt till en rättvis bedömning.

SKRIBENTERNA

Jonas Nordström, chefsjurist på Academedia

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på Academedia

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.