De tre socialdemokratiska riksdagsledamöterna Niklas Karlsson, Joakim Sandell och Adnan Dibrani, angriper landets friskolor och hävdar att de sätter glädjebetyg, jagar vinster och skapar klyftor (Aktuella frågor 19/12).

Svensk skola har stora problem. Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, har närmare 50 procent av eleverna i årskurs 9 blivit utsatta för ett brott och den vanligaste brottsplatsen är skolan. Var femte anmälan om hot och våld som inkommit till Arbetsmiljöverket har upprättats av skolpersonal.

Våren 2022 lämnade nästan 18 000 elever årskurs 9 utan gymnasiebehörighet, enligt Skolverket. Många skolor vittnar om stök och bråk, som går ut över undervisningen. Lärarbristen är stor samtidigt som 40 000 färdigutbildade lärare inte vill jobba som just lärare, enligt SCB, Statistiska centralbyrån.

Listan kan göras lång och behovet av reformer är stort.

Under de senaste åtta åren har Socialdemokraterna styrt Sverige. Under lika lång tid har partiet blundat för skolans verkliga problem och vägrat presentera bra genomförbara lösningar. Istället har de blivit proffs på att skylla ifrån sig, antingen på oppositionen eller på friskolorna.

Tillvägagångssättet var detsamma under höstens valrörelse. Den svenska skolans grundläggande problem skylldes då på de hundratusentals föräldrar och elever som har valt en friskola.

Låt oss följa upp vad Socialdemokraterna faktiskt sagt och gjort under partiets senaste två mandatperioder i regeringskansliet. År 2013 lovade Magdalena Andersson (S) att halvera andelen elever som inte klarar målen i grundskolan. Det var ett lovvärt mål, men reformerna – och resultaten – har lyst med sin frånvaro. Nästan var fjärde elev lämnar årskurs 9 utan grundläggande kunskaper i matematik, svenska och engelska. Samma mönster går igen i de lägre årskurserna: var fjärde elev i årskurs 6 har underkänt i ett eller flera ämnen. Ändå har Socialdemokraterna röstat ner Moderaternas förslag om tidiga insatser, vid mer än ett tillfälle.

När det gäller frågan om glädjebetyg är det intressant att blicka tillbaka på hur den hanterats. En viktig pusselbit som behöver finnas på plats för att komma till rätta med glädjebetyg är att införa centralt rättade nationella prov i skolans huvudämnen som är jämförbara över tid. Den socialdemokratiska regeringen har sedan 2015 aktivt motarbetat detta, trots krav från en majoritet i riksdagen.

När S-regeringen år 2017 presenterade en proposition där nationella provens resultat ska beaktas vid betygssättning saknades det som är viktigast, det vill säga krav på extern rättning. Socialdemokraterna argumenterar för att centralt rättade prov skulle påverka tilliten till lärarkåren. Att få bukt med de orättvisa betygen har aldrig varit något som Socialdemokraterna prioriterat, varken under sina åtta år vid makten eller nu i opposition.

Moderaterna anser att skolans verkliga problem grundar sig i låga förväntningar, obegripliga kunskapskrav och bristande studiero. Bristande respekt för lärarnas centrala roll som kunskapsförmedlare och tandlös granskning av dåliga skolor är två av en rad aspekter som förtjänar en diskussion mellan dem som är yrkesverksamma inom skolans värld, forskare och politiker – och genomarbetade reformer för att vända utvecklingen i Sveriges skolor.

Men för Socialdemokraterna får den för samhället så viktiga diskussionen stå tillbaka – allt kan ju skyllas på friskolorna.

Nu ser vi fram emot att de kommande fyra åren fokusera på skolans verkliga utmaningar. Den som är villig att ta ansvar är välkommen till den debatten.

SKRIBENTERNA

Josefin Malmqvist (M), riksdagsledamot och Moderaternas förstanamn i utbildningsutskottet

Noria Manouchi (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet och från Malmö

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.