Annons

Annons

Annons

opinionSveriges ordförandeskap i EU

Aktuella frågor
”Sverige bör som ordförande i EU verka för att unionen omvärderar sin Iranpolitik.”

Vad säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) om frihetskampen i Iran? Vi kräver ett svar, skriver Parasto Rosencrantz och Kiarash Kiani, jurister som tillhör den iranska diasporan i Sverige.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Manifestation i Helsingborg för demonstrationerna i Iran och för att hedra Masha Amini vars död var startskottet för dem. Vi måste alla agera för att stoppa den humanitära krisen i Iran, skriver artikelförfattarna.

Bild: Anders Malmberg

Annons

Texten har korrigerats.

Mahsa-revolutionen i Iran har nu pågått i fyra månader. Omvärldens engagemang har varit enormt, inte minst bland alla miljontals exiliranier.

Varje dag bevittnar vi nya heroiska insatser från landets folk som står emot den mycket grymma tyrannin. Insatser som inger hopp och mod. Samtidigt matas vi dagligen med brutala och tragiska klipp från Irans olika städer där våldet dominerar och otaliga sörjande skriker ut sin desperation.

Bevittnande av folkmord och människors sorg får aldrig normaliseras. Vi måste alla agera för att stoppa den humanitära krisen i Iran.

Sverige är nu under ett halvår ordförande i EU:s ministerråd. På den officiella webbplatsen står att: ”Svenska ordförandeskapet kommer stödja att EU fortsätter att driva en samstämmig politik vad gäller Iran, inklusive en fortsatt ansats att återuppliva den kärntekniska överenskommelsen…” För att förstå vad som menas kan man behöva läsa flera gånger. Då inser man att Sverige ska verka för att EU ska återuppliva det kritiserade kärnavtalet. Mitt i en blodig revolution.

Annons

Annons

Statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) måste nu vakna och med nyktra ögon se på situationen i Iran. Den iranska regimen håller på att falla. Men ännu trappas förtrycket upp. Fler mördas och torteras som straff för att de strävar efter frihet.

Kärnenergiavtalet med Iran, även känt som JCPOA, Joint Comprehensive Plan of Action, går i korthet ut på att Iran är med på att begränsa landets forskning och utveckling av kärnenergi och ger det internationella atomenergiorganet, IAEA, rätt att kontrollera verksamheten. I utbyte tas de sanktioner som införts för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen bort. Det här är en del av den så kallade eftergiftspolitiken som har varit rådande gentemot Iran.

Iranavtalet upprättades 2015 mellan Iran och EU, FN och Kina, Ryssland och USA. Överenskommelsen var dömd att misslyckas eftersom den iranska regimen inte är en pålitlig förhandlingspart. Iran följer inte avtalet och USA drog sig ur 2018. Avtalet är mycket fördelaktigt för den iranska regimen. Det gör att det är fritt fram för Iran att bedriva internationell handel och därmed få in pengar som gör att regimen kan behålla makten i landet och fortsätta finansiera islamistisk terrorism i omvärlden.

Men ska EU förhandla med en sådan terrorregim? Hur gagnar det EU:s medborgare?

Diktaturer, som den iranska regimen, använder diplomati som en metod för att förstärka sitt auktoritära styre. Den iranska regimen är en återfallsförbrytare när det gäller de värsta formerna av kränkningar av mänskliga rättigheter och därtill ett allvarligt säkerhetshot genom sin spridning av terrorism i omvärlden. Sverige och EU:s eftergiftspolitik har visat sig vara misslyckad. Det är dags att döda Iranavtalet och ge liv åt det iranska folket.

Annons

Annons

Trots att FN aldrig beslutade om några handelssanktioner mot Sydafrika införde Sverige ekonomiska sanktioner mot landet. Det skedde för att isolera Sydafrika och tvinga fram en förändring. Det och resten av det internationella samfundets bojkott som IMF:s, Internationella valutafondens, vägran att förnya Sydafrikas lån, gjorde att det avskyvärda apartheidsystemet föll 1994.

Vi kräver att Sverige och EU omvärderar sin Iranpolitik och lär av historien. Sverige bör som ordförande för EU:s ministerråd verka för att EU:

• slopar Iranavtalet.

• inför en samlad diplomatisk och ekonomisk bojkott av den iranska regimen.

• sätter upp de iranska enheterna Revolutionsgardet och Ministeriet för underrättelsetjänst på EU:s terrorlista.

• inför så kallade Magnitskysanktioner, det vill säga sanktioner som riktar sig mot specifika personer – i detta fall mot Khamenei och den iranska regimens elit – och fryser deras tillgångar.

”Folkets längtan efter frihet kan icke nedslås med våld. Den kommer att leva och den kommer till sist att segra.”, sade Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme (S) under Sovjets invasion av Tjeckoslovakien 1968. Vad säger Sveriges nuvarande statsminister Ulf Kristersson (M) om frihetskampen i Iran? Vi kräver ett svar.

SKRIBENTERNA

Parasto Rosencrantz, jurist och svenskiranier

Kiarash Kiani, jurist och svenskiranier

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan