Idag, när drogliberala vindar blåser, krävs ett politiskt ledarskap för både den inhemska politiken och på EU-nivå som kan stå emot den legaliseringstrend som nu även kommit till Europa.

Sveriges nya regering har möjlighet att genomföra förändringar och förstärkningar som gör att färre råkar ut för narkotikans dragningskraft.

All befattning med narkotika, som inte är läkemedels- eller forskningsbaserad, är olaglig i Sverige. Det ger samhället möjlighet att träda in i ett tidigt skede när en ung kille eller tjej kommer i kontakt med narkotika. Inte sällan blir föräldrar under lång tid förda bakom ljuset av sina egna barn innan de förstår att orsaken till barnens beteende hänger ihop med att de använder narkotika. Därför behöver socialtjänsten och skolan ha ett mer strukturerat arbete när det gäller att förebygga att ungdomar börjar med droger.

Socialtjänsten och skolan bör utveckla sin information och andra insatser kring det som går under beteckningen ANDTS – alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.

Kommunerna har nästan halverat antalet arbetstimmar som läggs på ANDTS-frågor sedan 2011, enligt CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikafrågor. Utvecklingen bör gå åt andra hållet. Antalet timmar bör som minst öka till 2011 års nivå.

Skolan måste få möjlighet att arbeta med drogfrågor på ett sådant sätt att ingen elev riskerar att möta en påverkad klasskamrat eller få sin studietid förstörd av eget eller andras drogmissbruk. Inte heller ska narkotika kunna förvaras på skolor, något som dessvärre sker på en del skolor i dag.

Skola och socialtjänst behöver kunna prata klarspråk med varandra när en elev är i riskzonen. Sekretesslagstiftningen måste ändras så att skola, familj och socialtjänst kan samverka. De måste kunna dela mer information än idag, så att en gemensam planering och uppföljning av insatser kan göras.

Viktigt är också att regering och riksdag förstärker tull och polis så att de kan arbeta effektivt med rätt redskap och metoder för att komma åt både de stora mängderna narkotika och de enskilda användarna – såväl vid gränserna som inne i landet och i cyberrymden.

För att motivera unga människor att sluta med narkotika behövs ett system med alternativa påföljder som vård och behandling istället för böter. Idag kan man få straffvarning och stöd upp till 18 års ålder vid ringa narkotikabrott. Det bör förlängas till upp till 20 års ålder.

Ett annat sätt att minska efterfrågan på narkotika är god vård och eftervård. De behöver dessutom gå hand i hand. Den som hamnar i beroende av narkotika behöver ofta vård och stöd för att kunna lämna sitt beroende. Efter en behandling ska man inte slängas ut till ”vargarna” igen. Så är det ofta för kvinnor idag.

Ett inkluderande socialt sammanhang som välkomnar människor tillbaka efter behandling ökar deras chanser att lämna beroendet och inte återfalla i missbruk.

Den vård narkotikaberoende får behöver vara bättre organiserad än idag. Samma sak gäller olika former av stödinsatser som bostad och möjlighet till arbete och studier. Utredande, vårdande och eftervårdande insatser måste fungera sömlöst i en sammanhållen vårdkedja.

Alla jordens länder har förbundit sig att bekämpa narkotika genom undertecknandet av FN:s narkotikakonventioner. Länderna har åtagit sig att säkerställa att arbetet för minskad användning och mot illegal produktion, smuggling och distribution av illegala droger efterlevs.

Sveriges riksdag och regering behöver kraftigt markera mot andra länder som bryter mot FN:s narkotikakonventioner och ta initiativ till en dialog och samordning mellan de EU-länder som motsätter sig en legalisering för att värna FN:s narkotikakonventioner och EU-rätten. Det är inte minst viktigt under detta halvår när Sverige är ordförande i EU.

Vi måste alla göra vad vi kan för att färre ska lockas av narkotikans dragningskraft.

SKRIBENTEN

Jessica Vikberg, förbundsordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.