I november förra året lanserades det nya, ai-baserade chattverktyget chatGPT, som både kan svara på frågor och skriva avancerade texter som är svåra att skilja från texter skrivna av en människa.

Verktyget nådde en miljon användare redan den första veckan, och har mötts av både nyfikenhet och farhågor.

I New York har offentliga skolor blockerat elever från att använda verktyget, eftersom det gör det möjligt att fuska på både hemexaminationer och uppsatsskrivning, på ett sätt som gör det svårt att avslöja.

Även på många skånska skolor förs en diskussion om det nya verktyget. Men här finns inte bara oro, utan också nyfikenhet och en vilja att använda sig av den nya tekniken.

Det visar en rundringning som HD och Sydsvenskan gjort till rektorer på några skånska skolor och universitet.

Det finns en stor medvetenhet kring vad chattboten kan göra men rektorerna ser inte bara faror, utan också möjligheterna att i framtiden låta lärare och elever jobba med roboten.

På gymnasieskolan Spyken i Lund ser rektor Petra Karlsson främst fördelar.

"Exempelvis kan eleverna bedöma texter som chattboten producerat utifrån vissa kvalitetsindikatorer, till exempelvis betygskriterier", skriver hon i ett mejl.

Biträdande rektor på Heleneholms gymnasium i Malmö, Ingela Hansson är i dagsläget inte orolig att elever ska missbruka verktyget. Skolan är inriktad på nyanlända och elever som läser upp sin behörighet för gymnasiet.

"Det skulle bli för stor skillnad mot den språkliga nivå som eleverna annars behärskar", skriver hon.

Linda Strand, rektor på Thorén Business School i Helsingborg anser att verktyget kan vara till stor hjälp både för elever och lärare. Hon menar att läraren kan informera boten om uppgiften och därefter lägga in elevernas texter för att låta chattboten kritisera texten och ge den en bedömning utifrån kursens kunskapskrav.

Då får eleven direkt återkoppling, vilket annars kan ta upp till flera veckor då lärare idag har runt 30 elever var i sina gymnasieklasser. På så sätt slipper eleverna sitta och vänta på att få sina texter rättade och lärare får mer tid till att bedöma det slutgiltiga resultatet.

Linda Strand har själv testat funktionen och tror att arbetsmetoden kan gynna både lärare och elever i framtiden.

Hon anser inte att verktyget tar någonting från lärarna.

– Man kan aldrig ta den mänskliga faktorn ur ekvationen. Den måste komma in och det får den. I slutändan är det lärarna som sätter betyg, säger hon.

Lunds universitet ska tillsätta en arbetsgrupp som ska titta närmare på chattboten. Det är inte upp till lärarna att lösa det här problemet på egen hand, menar vice rektor Ann-Kristin Wallengren.

– Vi behöver ha ett balanserat förhållande till verktyget, säger hon

Hon menar att man måste lära sig hur detta och liknande verktygen används, då de både blir fler och bättre. Men hon anser inte att man kan gå tillbaka till hur det var förr med enbart muntliga examinationer.

– Vi står inför en utmaning för hur vi utformar våra examinationer, säger hon.

På Malmö universitet är det inte aktuellt med några omedelbara åtgärder, typ att ta bort hemexaminationer. Däremot är intresset stort för att fördjupa sig i vad chattroboten inte kan göra och lära ut just det.

– Universitetets lärare står inför ett viktigt merarbete där de ska ta reda på hur de kan använda sig av den nya pedagogiken, menar Mats Edenius, Malmö universitets prorektor.