Forskningen visar ett klart samband mellan sockerkonsumtion och karies – ändå tycks många glömma bort det när frågan om sockerskatt kommer upp.

Livsmedelsverket publicerade i december 2022 en litteraturgenomgång om styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion med fokus på tre stora grupper av folksjukdomar – hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer – där dåliga matvanor utgör riskfaktorer.

Många debattörer uttrycker förhoppningar om att en sockerskatt ska leda till förbättrad hälsa. Men Sveriges nya socialminister Jakob Forssmed (KD) vill hellre att branschen frivilligt tar ansvar genom att sänka sockernivåerna.

I våras rapporterade Socialstyrelsen om försämrad tandhälsa hos 6-åringar och att barnen med sämst tänder har fått mer karies. Det är barn som ofta behöver specialisttandvård. Vi möter dem dagligen på Tandvårdshögskolans specialistklinik i Malmö, som tar remisser från hela Skåne. Det är förskolebarn som har stora hål i flertalet av sina mjölktänder. Det är barn som har ont, som har värk som påverkar deras livskvalitet, nattsömn, födointag, orken att leka eller hänga med i förskola och skola.

Under 2022 ökade antalet remisser till vår klinik. Vi kunde inte ta emot alla. Ofta är problemen så stora att barnen behöver få behandling under narkos – något som det är stor brist på. I Skåne får förskolebarn som måste ha sådan vård vänta runt sex månader innan de kan få hjälp. Och det är en verklighet som regionen delar med resten av landet.

När vi träffar barn som har tandvärk och deras familjer pratar vi om matvanor. Genomgående möts vi av berättelser om läsk och saft som står på bordet nästan varje dag. Barnen äter lösgodis, kakor och annat sött flera gånger i veckan. Familjerna vet att det är fel, men ändå blir det så. Man kan undra varför. Men faktum är att kunskapen om vad som är goda matvanor varierar.

Många saknar tid att laga bra mat. Samtidigt erbjuder affärerna ett enormt utbud av sockerrika produkter, ofta på framskjutna platser och tillgängliga dygnet runt. Sedan är det förstås också priset – många sockerrika produkter är billiga.

WHO rekommenderar att högst 10 procent av energin i det vi äter och dricker ska komma från socker, för att minska risken för karies ska den ligga under 5 procent. För en vuxen motsvarar 5 procent av energiinnehållet 25 gram socker eller knappt 8 sockerbitar per dag. För en 5-åring betyder det högst 6 bitar, motsvarande en halv burk läsk.

Att hoppas på att sänkta sockernivåer i livsmedel ger stora hälsoeffekter räcker inte. Det behövs fler incitament som gör att människor väljer att stoppa bättre produkter i sina matkassar.

Forskning, till exempel en rapport av Peter von Philipsborn med flera 2019, från det brittiska Cochraneinstitutet visar att skatt på läsk och andra sötade produkter i kombination med tydlig märkning av hälsoegenskaper på matvaror, lägre sockerhalt i livsmedel och att tidigt lära barn om goda matvanor är effektiva vägar. Det finns vetenskapligt stöd, till exempel en Cochranerapport av Rebecca Harris med flera 2012, för att personlig kostrådgivning i samband med tandvårdsbesök kan påverka matvanor till det bättre. Både tandvården och samhället i stort kan göra mer, men måste få stöd från politiker på regional och nationell nivå.

Om politikerna är osäkra eller behöver mer underlag för att fatta beslut har vi ett förslag. De kan komma till oss på studiebesök. Vi kan visa vad för mycket socker ställer till med för tänderna och förklara vilka konsekvenser det kan få för de utsatta barnens liv.

SKRIBENTERNA

Gunilla Klingberg, professor i barn- och ungdomstandvård och rektorsråd vid Malmö universitet

Henrik Berlin, odontologie doktor och biträdande universitetslektor i barn- och ungdomstandvård.

Susanne Brogårdh-Roth, odontologie doktor och universitetslektor i barn- och ungdomstandvård

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.