Granskningen av Fryshuset som vi publicerat under de senaste veckorna avslöjar en rad missförhållanden. Artiklarna är resultatet av många veckors arbete och ytterligare ett exempel på vad en konsekvent satsning på grävande journalistik ger.

Varje år pekar jag ut ett antal journalistiska fokusområden som Sydsvenskan ska satsa på. Undersökande och fördjupande journalistik har en fast plats på den korta listan. För att på allvar gräva och granska makten krävs bland annat:

• Kompetenta reportrar och redaktörer med både energi och erfarenhet.

• Resurser. Framförallt i form av tid. Det går att gräva även på små redaktioner, men det kostar mantimmar om man vill komma djupt.

• En tydlig organisation som skapar kontinuitet.

Tillsammans med vår systertidning Helsingborgs Dagblad har vi på Sydsvenskan ett grävnav med sex heltidsanställda reportrar. De utgör motorn för vår undersökande journalistik. Alla sex reportrar är själva inblandade i olika grävprojekt. Men poängen med organisationen är att grävreportrarna ska jobba tillsammans med andra reportrar på tidningen. På så vis blir fler involverade i den undersökande journalistiken, kunskapen sprids och vi får tid och ork till fler projekt och fler avslöjanden. Samtidigt samlar grävreportrarna på sig viktiga erfarenheter och kompetenser som de kan dela med resten av redaktionen. Det kan till exempel handla om:

• Hur man kartlägger personer och företag med hjälp av offentliga källor.

• Hur man skapar förtroende hos personer som vill berätta om missförhållanden.

• Hur man hanterar den dementimaskin som numera politiska partier, företag och myndigheter ofta sätter igång när de utsätts för journalistisk granskning.

Ett grävjobb tar lång tid, ofta flera månader, från start till mål. Det kan börja med ett tips, fortsätta med research, massor av intervjuer, grävande i offentliga källor, nya intervjuer och olika typer av ansträngningar för att bekräfta uppgifter som dyker upp under arbetets gång.

Under tiden materialet samlas in pågår också arbete kring presentationen. Bilder, filmer, grafik och så vidare, plockas fram.

När artiklarna är skrivna genomgår de en särskild process som kallas line-by-line. Då ifrågasätts varje beståndsdel av texterna för att se till att vi har belägg för det vi skriver. Givetvis läser och granskar sedan ansvarig utgivare (jag) jobben innan de till sist publiceras. Då ska också etiska överväganden göras. Vem drabbas av den här journalistiken? På vilket sätt? Är det rimligt att deras namn publiceras? Vilka uppgifter ska vi välja att inte publicera?

De senaste åren har Sydsvenskan nominerats till såväl Stora journalistpriset som Guldspaden. Men det är inte priserna som driver oss. Det är viljan att hjälpa våra läsare att förstå, att sätta olika typer av missförhållanden i blixtbelysning, att gräva upp det som makthavarna aldrig vill ska se dagens ljus.

Bra undersökande journalistik motverkar korruption, stärker demokratin och gör Skåne och Sverige till ett lite bättre ställe att leva på.

Känner du till något vi borde gräva om? Här kan du skicka in ditt tips på ett säkert sätt.