Den enskilt största satsningen i regeringens budget för 2023 är en skattesänkning för höginkomsttagare. Bara i år kostar den staten 13 miljarder kronor. Skattesänkningen innebär att personer med inkomster över 51 200 kronor i månaden fick nästan 1 000 kronor i sänkt skatt nu när januarilönen kom. Att det inte är busschaufförer, undersköterskor eller lågstadielärare som får ta del av tusenlappen säger sig självt. Men det är inte bara vanligt folk i största allmänhet som exkluderas, det är i synnerhet kvinnor.

Socialdemokraterna har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på hur skattesänkningen för höginkomsttagare faller ut i verkligheten. Resultatet är hisnande: dubbelt så många män som kvinnor får del av skattesänkningen. Regeringens enskilt största budgetsatsning 2023 gynnar alltså män i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor.

Vad som behövs är kraftfull politik för att öka jämställdheten. Särskilt nu i ekonomiskt oroliga tider. När konjunkturen vänder neråt tenderar kvinnor att drabbas hårdare än män. När pengarna till välfärden minskar är det i offentlig sektor, där framför allt kvinnor jobbar, som nedskärningar görs. Antalet arbetstimmar blir färre. Arbetsvillkor och redan låga löner försämras. Och det är en trolig utveckling under 2023.

Den höga inflationen innebär att välfärden står inför en kostnadskris och regeringens tillskott är långt ifrån tillräckliga. Det kommer innebära kraftiga nedskärningar i välfärden, framför allt i de delar av landet där kommunen eller regionen redan har en svag ekonomi.

Idag, den 7 februari, inleds Forum jämställdhet i Malmö, Sveriges största konferens för alla som på olika sätt arbetar med jämställdhet. Själv deltar jag i ett seminarium om jämställd ekonomi.

Sverige har fortfarande stora skillnader i inkomster mellan män och kvinnor. Nu beror skillnaderna framför allt på att kvinnor arbetar inom yrken med lägre lön och tar ett större ansvar för hem och familj. Skillnaderna är relativt små i början av livet, men växer sedan i takt med att viktiga livsbeslut tas och det är dags att bilda familj. Kvinnor får sämre löneutveckling, gör mindre investeringar i kapital och får en lägre pension. 


Skillnaderna blir extra tydliga i tuffa ekonomiska tider. Under förra året ökade matpriserna med nästan 20 procent. Det slår hårt mot den ensamstående småbarnsmamman med små marginaler, och känns i plånboken hos de flesta familjer. Det drabbar också den pensionerade förskoleläraren, som lever på en låg pension efter ett långt liv av dubbelarbete och alltför låg lön. Politiker kan och bör göra mer för att jämna ut de orättvisa skillnaderna i livsinkomst mellan kvinnor och män.

Under Forum jämställdhet finns finansminister Elisabeth Svantesson (M) tyvärr inte bland talarna. Det är synd. Jag hade gärna lyssnat till hennes tankar om hur regeringens ekonomiska politik påverkar jämställdheten. Jag hade också gärna samtalat om hur regeringen och oppositionen kan ta oss an lågkonjunkturens utmaningar för att Sverige ska gå starkt genom krisen.

När omvärldsläget är oroligt med inflation, energikris och krig i Europa behöver Sverige hålla ihop. Då behövs ekonomisk politik som ökar jämställdheten, jämlikheten och sammanhållningen mellan människor, istället för att öka klyftorna och polariseringen. Då behövs ett politiskt ledarskap som finns där för hela Sverige.

Vi socialdemokrater vill se ett Sverige som håller ihop, för tuffa tider – och de möter vi bäst tillsammans.

SKRIBENTEN

Mikael Damberg, ekonomiskpolitisk talesperson för Socialdemokraterna

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.