Många kvinnor som utsätts för våld i en nära relation vittnar om övertrasserade bankkonton och stora skulder som i vissa fall hamnar hos Kronofogden. Det är exempel på en form av ekonomiskt våld som kan förfölja kvinnor under lång tid. Utdragna civilrättsmål, till exempel vårdnadstvister, kan göra att kvinnor hålls kvar i en ekonomiskt sårbar situation i flera år.

Ekonomiskt våld i nära relation kan ses som en egen typ av våld eller som en del av det psykiska våldet.

Såväl svensk som internationell forskning, till exempel studien Development of the Scale of Economic Abuse av Adrienne E Adams med flera och Toward a More Comprehensive Understanding of Financial Abuse in the Context of VAW av Marie Eriksson och Rickard Ulmestig, visar att män som utövar våld i en nära relation ofta har som syfte att kontrollera en kvinna genom att göra henne ekonomiskt beroende av honom. Det kan handla om att få henne att sluta arbeta, ta över hennes bankkonton och tvinga henne att redovisa utgifter och inkomster. Men också om motsatsen, att kvinnan måste arbeta ännu mer för att kunna betala räkningar och hålla hushållet skuldfritt. 

Trots att ekonomiskt våld är vanligt och ger både allvarliga och långtgående konsekvenser uppmärksammar politiker, medier och andra samhällsaktörer det sällan.

År 2014 ratificerade Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, och förband sig att effektivt utreda och lagföra brott som gäller alla typer av mäns våld mot kvinnor. Men fortfarande lämnar det svenska samhället många kvinnor ensamma med att försöka reda ut konsekvenserna av ekonomiskt våld, något som kan ta lång tid för kvinnorna efter att de har tagit det stora och modiga steget att lämna förövaren.

I fjol föreslog en statlig utredning att psykisk misshandel ska bli ett eget brott i den svenska brottsbalken. Därmed skulle lagstiftningen täcka områden där våldsutsatta kvinnor är skyddslösa idag. Utredaren föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024. Ännu finns inget beslut i frågan.

Idag har Sverige ingen lagstiftning för mycket av det som utgör ekonomiskt våld. Genom att tydligt inkludera det i den nya brottsrubriceringen psykisk misshandel kan ett mer heltäckande rättsligt skydd uppnås.

Det sker också satsningar på EU-nivå, där Sverige i sitt ordförandeskap vill lyfta det ekonomiska våldet mot kvinnor. Nyligen genomfördes en konferens i ämnet som syftade till att diskutera olika sätt att arbeta mot det ekonomiska våldet.

Att ekonomiskt våld bekämpas lokalt, regionalt och internationellt är en förutsättning för att kvinnors mänskliga rättigheter säkerställs.

Flera samhällsaktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården, har ansvar för att bemöta och stötta våldsutsatta kvinnor. Men det stöd som finns idag är ofta kortvarigt och fokuserar på det mest akuta – krisstöd och skydd. Den typen av insatser är nödvändiga. Men stödet kan inte upphöra efter att de utsatta kvinnorna lämnat förövarna. Det måste även finnas kvar tills kvinnorna frigjort sig emotionellt och ekonomiskt.

Det finns satsningar som gäller ekonomiskt våld. Bland annat arbetar Kronofogden och Försäkringskassan med att identifiera och arbeta mot det. Kommunala skuldrådgivningsenheter arbetar också med att stötta våldsutsatta. Men arbetet behöver ske på fler fronter.

Genom att inkludera ekonomiskt våld tydligare i den nya brottsrubriceringen psykisk misshandel skulle ansvaret för att hjälpa kvinnor som utsätts bli tydligare och ge fler möjligheter att arbeta mot denna form av våld. Och Sverige skulle i större utsträckning kunna leva upp till sina internationella åtaganden i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

SKRIBENTEN

Ivana Bragman, socionom och adjunkt vid Nationellt centrum för kvinnofrid, ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.