Den kraftiga jordbävning som drabbade Turkiet och Syrien måndagen den 6 februari har orsakat obeskrivlig förödelse i båda länderna. I skrivande stund är över 21 000 döda och mer än 65 000 skadade, siffrorna ökar hela tiden. Samtidigt saknar hundratusentals överlevande bostäder, mat och värme. Många sover utomhus, i sina bilar eller i skyddsrum i minusgrader.

Rapporter från vår organisations team på plats i nordvästra Syrien vittnar om att stora områden fortfarande är avstängda från elnätet i norra delen av landet. Gasförsörjningen, som många förlitar sig på för att värma upp sina hem, har också påverkats allvarligt.

Ständiga telefon- och internetavbrott gör det svårt för vår personal att rädda liv och samordna insatser. Vägar och infrastruktur, till exempel broar, har skadats, något som försvårar att få fram hjälp.

Jordbävningen innebär en katastrof i en redan existerande kris, en kris som omvärlden nästan har glömt bort.

I Syrien pågår ett krig. Befolkningen i landets nordvästra region levde redan före jordbävningen under fruktansvärda humanitära förhållanden. Regionen är i upplösning efter år av konflikt. Sjukvårdssystemet har kollapsat och klarar nu inte de enorma behov som uppstått efter jordbävningen.

Mindre än 60 procent av sjukhusen och hälsoklinikerna var fullt funktionsdugliga när ett kolerautbrott nyligen spreds till alla provinser i landet.

Civilbefolkningen har under lång tid levt i ständiga konfliktzoner och bevittnat omfattande grymheter. Många människor lever med livsomvälvande fysiska och känslomässiga sår.

Redan dygnet innan jordbävningen inträffade var över två tredjedelar av Syriens befolkning, 15 miljoner, i behov av humanitärt bistånd, enligt FN. Det är fler än vid någon annan tidpunkt sedan konflikten i landet började.

Samtidigt har humanitära organisationer mycket svårt att få tillträde till nordvästra Syrien. Regionen, där 4,2 miljoner människor bor, är isolerad från resten av landet eftersom den inte kontrolleras av regeringen. Fortfarande drabbas området av attacker och beskjutning av civila och hälsokliniker. Människor har tvingats fly, ibland över tjugo gånger, sedan kriget i Syrien började för tolv år sedan.

Trots obevekliga insatser från organisationer och FN-organ kommer det mesta av det humanitära biståndet in i landet via den enda kvarvarande FN-styrda gränsövergången från Turkiet, Bab al-Hawa. Det fanns tidigare fler passager, men ett veto från Ryssland i FN:s säkerhetsråd minskade dem till en – vilket redan före jordbävningen var otillräckligt för att för att kunna föra in det humanitära bistånd som behövs. Det är nu avgörande för att hjälpa dem som drabbats av jordbävningen att det humanitära biståndet får obehindrat tillträde till regionen. Över två miljoner syrier i den nordvästra delen av landet är beroende av det för att få mat, vatten, medicin, skydd och grundläggande samhällsservice. De behöver omvärldens hjälp nu mer än någonsin. Många överlevande efter jordbävningen är utsatta för hårt vinterväder och i desperat behov av skydd, medicinsk hjälp, mat, el och värmekällor.

Behoven kommer att fortsätta att öka. Nivån på biståndet från omvärlden behöver motsvara dem.

För att hjälpa jordbävningsdrabbade människor i Syrien uppmanar International Rescue Committee den svenska regeringen, som ordförande i EU:s ministerråd:

• Prioritera att få EU och det internationella samfundet att göra allt för att hjälpen når de mest isolerade och utsatta i både Turkiet och Syrien. Livräddande hjälp måste komma in i Syrien i stor skala och via fler vägar utan dröjsmål. I januari i år förlängdes FN:s gränsresolution med ytterligare sex månader fram till juli. Det internationella samfundet bör ta hänsyn till de ökande behoven till följd av jordbävningen och överväga alla alternativ för att öka möjligheterna för att få fram humanitär hjälp.

• Behåll fokus på Syriens långsiktiga behov. Det är bra att Sverige bidragit med humanitärt stöd till insatser kopplade till jordbävningen i Turkiet och Syrien. Men katastrofens omfattning kräver mer kvalitativ, långvarig finansiering för att människor ska kunna överleva, återhämta sig och återuppbygga samhället.

Liksom jordbävningen inte tar hänsyn till gränser bör detta inte heller gälla omvärldens solidaritet - människor i nordvästra Syrien får inte glömmas bort ännu en gång.

SKRIBENTERNA

Therése Engström, generalsekreterare för International Rescue Committee i Sverige

Harlem Désir, senior vice president för International Rescue Committee i Europa

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.