Snart försvinner horisontlinjen av de sista tre stora betongsilorna i Limhamn.

En silo sparas visserligen, men framstår mer som en liten toarulle bakom två nya, kraftfulla bostadstorn – ett av dem planerat att bli 30 våningar högt.

Det innebär en höjd på ca 90-100 meter. Kontrasten mellan det gamla och det nya Limhamn kunde inte vara större. Den intilliggande prisbelönade, svarta kontors-byggnaden på Dragörkajen hukar som en liten leksakskloss på arkitekternas modell.

Arkitekterna, ja. De var inte ens närvarande när deras vinnande förslag till det planerade nybygget presenterades i veckan av Fastighets AB Trianon och Lernacken Fastigheter AB tillsammans med stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning från Malmö stad. Bakom det vinnande förslaget ”Habitat: Limhamn” står arkitektteamet Nilsson Rahm Arkitekter, Johan Dehlin Arkitektkontor och 6a architects. De slog ut ett 60-tal medtävlande och valdes därefter ut tillsammans med tre andra arkitektkontor i en slutomgång. Det hade varit intressant att lyssna på deras resonemang kring tornen.

Hur högt är då ett 100 meter högt bostadstorn?

Turning Torso på Bo01-området i Västra hamnen är ca 190 meter högt med 54 våningsplan. Kronprinsen är 82 meter och Point Hyllie är 110 meter högt.

100 meter i Limhamn kan väl inte vara så dramatiskt?

Jo, i varje fall jämfört med de höga, maffiga silobyggnader som står uppradade bakom den gamla Dragörkajen och som utgör de synliga resterna av Limhamns cementindustri. De utstrålar ett kraftfullt trots mot den mondäna omvärlden och hade varit värda ett bättre öde än att försvinna från horisonten. Varför inte bygga om dem till bostäder, vilket man lyckats bra med både i Sverige och Danmark? Från Malmö stad ville man också satsa på att behålla dem. Men det vill inte de aktuella fastighetsbolagen Trianon och Lernacken Fastigheter.

Det är uppenbarligen bygg- och fastighetsbolagen som styr Malmös utbyggnad och inte Stadsbyggnadskontoret. Limhamns Sjöstad är ett bra exempel på detta. Området är på sina ställen så tättbebyggt att de boendes balkonger nästan kolliderar med varandra. Här har förtätningen uppenbart gått för långt.

Det kan knappast vara resultatet av en genomtänkt detaljplan från Malmös Stadsbyggnadskontor. De nya, höga tornen som nu föreslås vid Dragörkajen innebär inte bara en ytterligare förtätning av området utan också en kraftigt utökad trafik utmed den hårt belastade Limhamnsvägen och Annetorpsleden. Hur har man tänkt lösa dessa problem?

Under presentationen av byggprojektet bekräftades den anpassningsbara planeringsmodellen av stadsbyggnadsdirektör Marcus Horning. Man ska nu arbeta vidare med en detaljplan för det vinnande förslaget. Annars brukar det vara tvärt om; kommunerna styr planeringen, ritar detaljplaner och ansvarar för en bra stads- och bostadsmiljö. Därefter fyller man planen med det innehåll som kommunen beslutat.

Det förslag som nu presenteras för Limhamns Sjöstad visar hur illa det kan gå när byggintressena får styra.

Men det är inte för sent att tänka om, och tänka rätt. Kommunen måste helt enkelt sätta ned foten och se till att det moderna Limhamn får en utformning som tar bättre hänsyn till stadsdelens särart.

Ulla Hårde, Journalist, Kommittén för God Byggnadsvård, Limhamns Miljöförening

Limhamn min älskade

Du står där alltid

troget med vidöppen famn

min älskade

du står där alltid troget

i kalk o snålbåst

i tryggt historiskt fundament

och doppar näsan i sundets bräckta vatten

Man försöker nu sedan några år

förändra dig

förstöra dig

våldta dig

i sina tafatta försök

Men du är alltid oförstörbar

och alltid nummer 1

Stellan Westerberg

Så här skickar du in en insändare.