Det började med ett tips som blivit liggande ett tag. Och med lite surr i en facebookgrupp. Först tänkte Jonas Nyrén skriva en vanlig artikel rakt upp och ner om några boende som var missnöjda med de nya husens kvalitet.

Men så bara växte det.

– Vid första rundvandringen insåg jag att det var något som inte stämde. De boende tog med mig runt, vi luktade i olika utrymmen, tittade på vatten- och mögelskador och jag såg frigoliten yra omkring från avskavda hörn på fasaden. Även om jag inte är någon expert på byggkonstruktion så förstod jag ju – det här var orimligt.

De boende i Kronetorpsstaden berättade om byggherrar och kommun som mest skyllde ifrån sig. Ingen ville ta ansvar för att åtgärda felen.

– Nej, det var svårt. Att förstå att kommunen inte kontrollerar den färdigbyggda huskroppen, utan bara kontrollerar att de som har byggt har kontrollerat, skapade en frustration för dem som bor där. Att husen sedan också sålts vidare till nya ägare i flera olika led gjorde det inte lättare.

Vad har du fått för reaktioner från de som bor i husen och som följt din granskning?

– Det var ju en handfull personer som inte bara ställde upp och berättade om allt de hade kämpat med, utan också hjälpte mig i arbetet med tips och annat.

Din artikelserie ledde bland annat till att Burlövs kommun köpte tillbaka marken och avslutade kontraktet med byggherren Kronetorp Park. Har det på något sätt gjort livet lättare för de som bor i området?

– Lite. Det verkar som om Burlövs kommun som ny markägare har satt fart på arbetet med trafiksäkerhet, parkmiljö och hantering av sopor. Men det underlättar ju ingenting när det gäller själva boendestandarden.

LÄS MER: Sprickorna i nya fasaden:

• De boende rasar mot byggfelen i den nya stadsdelen i Burlöv

• Byggfelen var kända redan när husen stod klara – svenska bolag användes som fasad

• Trots larmen från de boende – Kronetorp Park bygger snart 650 lägenheter till

• Problemhusen i Kronetorp fick 166 statliga miljoner i byggstöd