
Fryshusets huvudkontor i Stockholm har avlönat personer som har socialbidrag eller sjukersättning med presentkort, prylar och – i ett fall – hyresinbetalningar.
Fryshuset hjälper några av landets tyngsta brottslingar att byta liv. Kärnan i behandlingen: Att med hjälp av terapi och motiverande samtal få klienterna att bryta med sina kriminella tankemönster.
Men Sydsvenskan kan nu avslöja att Fryshuset samtidigt hjälpt klienter och personal att kringgå lagar och regler. Huvudkontoret i Stockholm har till exempel avlönat personer som har socialbidrag eller sjukersättning med presentkort, prylar och – i ett fall – hyresinbetalningar. Det är inte bara att betrakta som svarta löner, enligt Skatteverket, det kan också vara misstänkta bidragsbrott.
Annons
Annons
Det finns flera exempel. Presentkort på Ica. En soffa och en kontinentalsäng från möbelbutiken Mio. Så avlönades en medarbetare som fick i uppgift att först flyttstäda lägenheter, och sedan ta drogtester på gängkriminella avhoppare.
Han uppger själv att han under tre år arbetade som ”volontär” på avhopparprogrammet Passus. När han började hade han socialbidrag från Stockholm stad och genomgick en skuldsanering. Hade han fått lön hade bidraget kunnat dras in.
Stämmer det att du fick betalt i presentkort och prylar?
– Det är obekvämt att prata om, men det hände väl, ja, säger medarbetaren när vi kontaktar honom.
Medarbetaren hade vid den här tiden en god man som skulle ta hand om hans ekonomi. Men den gode mannen satt på dubbla stolar. Han är också behandlingsansvarig på Passus.
– Det låter ju jätteallvarligt det du säger. Det är viktigt att du frågar de ansvariga, säger den gode mannen.

Dagen efter ringer medarbetaren tillbaka. Han har pratat med Fryshuset och nu säger han att möblerna gick till någon annan. För att bevisa att han har en helt annan soffa hemma skickar han en bild. Metadatan i bilden avslöjar dock att det fotot just tagits nio kilometer norr om mannens bostad.
Kvitton och interna mejl visar att Fryshuset betalade nästan 30 000 kronor till möbelfirman och att allt skulle levereras till medarbetarens hemadress.
Annons
Kostnaden bokfördes som klientkostnader och godkändes av ekonomichefen. Upplägget pågick till och från under minst ett år, fram till hösten 2021. Då skrev Passus verksamhetschef ett mejl till en kollega:
Annons
”NN kommer att arbeta sin sista dag idag på ‘detta’ sätt. Därefter kommer han att börja arbeta som volontär här. Han kommer eventuellt bli beviljad en OSA-anställning på 50 procent. Detta innebär att han då vill arbeta här och i förlängningen innebär det att han arbetar här gratis i fyra år.”
Ett annat exempel gäller en klientcoach som istället för lön fick gratis hyra i över ett halvår. Samtidigt var han sjukskriven på heltid. Hade han fått en månadsinkomst på sitt konto hade han riskerat att bli av med sjukersättningen från Försäkringskassan. En anställd berättar att hen fick i uppdrag att räkna om tidrapporterna till pengar och att motsvarande summa drogs från mannens hyra.
– Det gjorde vi ganska länge. Man menar väl, man vill väl. Men det är inte rätt.

Avhopparprogrammet Passus har de senaste åren omsatt över hundra miljoner kronor. Det handlar nästan uteslutande om skattemedel, främst betalning från avhopparnas hemkommuner. Passus har dessutom haft en särställning när det gäller statliga bidrag för avhopparverksamhet, och har fått 26,5 miljoner från kriminalvården och polisens nationella operativa avdelning, NOA, sedan 2017.
Polisens bidrag finansierar löner, jourboende, resor och ”klientkostnader”. Ändå användes pengarna periodvis för att betala ut svarta ersättningar i form av presentkort.
Annons
Skattemedel har också använts på ett annat sätt. Många avhoppare lever på socialbidrag under behandlingen i Passus och för att få det beviljat måste de redovisa alla tillgångar och extrainkomster för socialtjänsten. Den som lämnat oriktiga uppgifter för att få en ekonomisk förmån utbetald kan bryta mot bidragsbrottslagen.
Flera källor intygar samstämmigt att Passuspersonalen fick instruktioner om att inte berätta för socialtjänsterna att klienter fick extra förmåner under sina 18 månader i programmet. Det handlade om månadskort på lokaltrafiken i Stockholm och presentkort på Ikea och Ica. Senare slopades presentkorten men man fortsatte med matpengar motsvarande 2 000 kronor i månaden.
Annons
– Det var säkert en god tanke från början men lyfter man socialbidrag och får ett extrabidrag av Passus så är det svarta pengar, säger en annan tidigare Passusmedarbetare.
Ytterligare en före detta medarbetare med god insyn säger:
– Vi lär dem olika sätt att hustla staten. Man förmedlar till personal och klienter att det är okej att lura systemet.
Flera gånger i veckan bjöd Fryshuset också klienter på restaurang, vilket fick kosta maximalt 300 kronor per måltid.
En anställd inom systerorganisationen Exit försökte däremot få ersättning för en dyrare middag på Teatergrillen i samband med ett besök på Operan. För att det inte skulle sticka ut ville han att det skulle bokföras som två SL-kort. En annan anställd köpte hummer och oxfilé när han bjöd hem klienter på nyårsafton.

Annons
När Sydsvenskan kontaktar den som var administrativt ansvarig under den här tiden berättar hon om fyra turbulenta år på Fryshusets huvudkontor i Hammarby sjöstad. Det var hon som fick i uppgift att styra upp bokföringen i Passus och Exit.
– I flera år påtalade jag oegentligheter, och att arbetssituationen var ohållbar. Jag fick aldrig någon återkoppling, säger hon.
– Men nu, i samband med er granskning, har Fryshuset ringt och frågat mig var de kan hitta eventuella missförhållanden.
Den kreativa bokföringen fortsatte trots att hon gång på gång försökte få chefer och anställda att följa reglerna. Fast det enda som stoppades var sådant som kunde se ”illa ut i media”, som hummern och SL-korten.
Annons
– Det var vanligt att tvivelaktiga utlägg, inköp av snus och cigaretter till klienterna, ersattes med milersättning eller presentkort. Det är ju inte okej eftersom man då fabulerar ihop en resa, säger hon.
En annan tidigare anställd beskriver de extra förmånerna till klienterna som en sorts mutor.
– Det var nya kläder och presentkort, resor och restaurangbesök både en och två gånger per dag. Det var bio och go-kart. Det fanns inget stopp på de grejerna. Klienterna skulle hållas nöjda, och det funkade på ett sätt. Men man skapade också en skev kultur.

Flera myndigheter förs bakom ljuset när löneutbetalningar göms i hyror, möbler och presentkort.
Annons
– Det är att anse som svarta inkomster eller svarta löner, konstaterar Annelie Holmgren, sektionschef på Skatteverket.
– Om man döljer lönen genom att ge ut den på annat sätt och tänker att det här skyddar vederbörande från att bli av med sin sjukersättning. Då är det här inte ok. Så här ska det inte gå till.
Sjukskrivna som samtidigt jobbar svart riskerar både att bli återbetalningsskyldiga och polisanmälda. Även andra myndigheter kan underrättas om det finns misstanke om att upplägget satts i system. Det kan vara ett så kallat välfärdsbrott, enligt Oscar Berglund, chef för Försäkringskassans kontrollenhet. Han poängterar att han inte uttalar sig om det enskilda fallet, utan generellt om upplägget.
– Jag tycker definitivt att det betecknas som det. Detta faller under bidragsbrottslagen och den styr vad vi ska anmäla, säger han.

Annons
Flera tidigare anställda berättar att de informerade ledningen om det tveksamma i att prylar och hyror betalats istället för löner. Fryshusets vd Johan Oljeqvist vill inte ställa upp på en intervju. Kommunikatören Carin Balfe Arbman meddelar skriftligt att man inte längre använder "presentkort som tack till volontärer”, men att det kan ha förekommit tidigare.

Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset.
Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT
Annons
Hon medger att klienter och andra har fått både SL-kort, hyra och mat. Det kan handla om ”att en klient fått försörjningsstöd men av olika anledningar inte kunnat hantera dem på rätt sätt och gjort slut på dem. Då betalar Passus exempelvis SL-kort för att de ska kunna fortsätta tillgodogöra sig behandlingen, eller köper mat för att de inte har några pengar alls.”
Carin Balfe Arbman skriver att Fryshuset har som ambition att informera alla att följa de regelverk som finns, men att de inte har insyn i hur enskilda individer agerar.

Carin Balfe Arbman, kommunikatör på Fryshuset.
Bild: Fryshuset
Under våren gav den administrativt ansvarige upp och lämnade Fryshuset. Hon har tänkt mycket på hur den viktiga avhopparverksamheten egentligen fungerar.
– Hur kan en verksamhet säga ”kom till oss så hjälper vi dig sluta vara kriminell” när verksamheten själv egentligen är kriminell?
Passus är Sveriges största privata avhopparverksamhet och finns över stora delar av landet. Konceptet har också sålts till Norge. Sydsvenskan har sökt medarbetaren bakom operabesöket. Han har avböjt att medverka.
Läs mer: Fryshusets hemligheter – här är granskningen i korthet
Annons