I onsdags röstade Finlands riksdag med stor majoritet ja till medlemskap i Nato. Men innan Finland kan bli medlem i Nato måste Ungern och Turkiet säga ja till det. Samma sak gäller för Sverige. Samtalen med Turkiet återupptas nu i mars.

Det är allt annat än klart vilka eftergifter som Sverige och Finland, framför allt Sverige, då kan komma att avkrävas.

Ett allt mer sannolikt scenario är att Finlands ansökan godkänns tidigare än Sveriges, något som ställer den finska regeringen inför valet att gå före in i Nato eller invänta Sverige.

I denna känsliga process är det viktigt för Sveriges och Finlands regeringar att ha folkligt stöd för de linjer de driver i förhållande till Nato, Turkiet och Ryssland. Vi undersökte frågan inom forskningsprojektet The Mass Politics of Disintegration, som finansieras av Europeiska forskningsrådet.

Under perioden 24 oktober till 10 december 2022 intervjuade vi ett representativt urval av befolkningen i Sverige och Finland, totalt 5 899 respondenter. Intervjuerna genomfördes innan den koranbränning som skedde utanför Turkiets ambassad i Stockholm i januari, och fångar mer grundläggande attityder.

Undersökningen visar stor samstämmighet mellan den svenska och den finska befolkningen i vissa frågor, men också tydliga skillnader. Tre resultat förtjänar särskild uppmärksamhet.

I både Sverige och Finland finns ett mycket starkt stöd för den egna regeringens beslut att ansöka om medlemskap i Nato. Stödet för Natoansökan är starkast i Finland, där 84 procent instämmer med regeringens beslut, medan motsvarande siffra i Sverige är 68 procent.

I båda länderna finns också ett starkt stöd för att öka försvarsutgifterna (70 procent) och för att skydda minoritetsgruppers rättigheter (66 procent) – en fråga som blivit aktuell i samband med Turkiets kritik av den kurdiska minoritetens ställning i Sverige.

I synen på Västs förmåga att påverka Ryssland med icke-militära medel finns betydande skillnader. Medan opinionen i båda länderna starkt stöder sanktioner mot Ryssland, går åsikterna isär om sanktionernas effektivitet.

Den finska opinionen anser att omvärldens sanktioner snarare kommer att driva Ryssland till att bita sig fast i Ukraina, medan den svenska opinionen hyser en tilltro till att sanktioner kommer att tvinga Ryssland att lämna Ukraina.

Det ligger nära till hands att tro att skillnaderna beror på ländernas olika historiska erfarenheter, där Finland i större utsträckning mött rysk aggression, medan Sverige vinnlagt sig om att se internationellt samarbete som en möjlighet.

Det finns också tydliga skillnader i synen på hur regeringarna i Sverige och Finland bör hantera Turkiets krav. I båda länderna är opinionen splittrad när det gäller kompromisser med Turkiet. Men i Sverige är motståndet mot eftergifter starkare. I Sverige stödjer 43 procent eftergifter till Turkiet, medan 44 procent motsätter sig det. I Finland är motsvarande siffror 48 respektive 37 procent.

Om man bryter ner opinionen i mer specifika kategorier framträder ytterligare skillnader.

Jämfört med Finland är det svenska motståndet mot att ge efter för Turkiets krav särskilt starkt hos dem som är missnöjda med den egna regeringen, som är emot inträde i Nato och som anser det särskilt viktigt att skydda minoriteters rättigheter. Det tyder på att förhandlingarna med Turkiet är betydligt mer politiserade i Sverige än i Finland.

Sverige och Finland närmar sig det avgörande stadiet i processen mot Natomedlemskap med delvis olika förutsättningar i den inhemska opinionen. Om den finska regeringen efter godkännanden från Ungern och Turkiet väljer att ta landet in i Nato före Sverige är det ett val som väl speglar ett större stöd i opinionen för medlemskap, en större villighet att kompromissa med Turkiet och en mer pessimistisk syn på omvärldens möjligheter att påverka Ryssland med andra medel än militära.

SKRIBENTERNA

Giorgio Malet, postdok i statsvetenskap vid Zürichs universitet

Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet

Stefanie Walter, professor i statsvetenskap vid Zürichs universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.