I flera artiklar har Sydsvenskan avslöjat hur Fryshusets avhopparprogram Passus fört svenska kommuner bakom ljuset.

Christer Tessmann är gruppchef för Stockholmspolisens brottsoffer- och personsäkerhetverksamhet, BOPS, som jobbar med att få gängkriminella att hoppa av. Han reagerar starkt på att Fryshuset lämnat klienter ensamma i veckor, och att den heldygnsvård deras hemkommuner betalat miljonbelopp för, i flera fall bestått av att fika och gå till gymmet.

– Jag tycker det är omdömeslöst. Oavsett om det beror på individen eller individens utbildning, eller vad företaget har för principer och policys. Men det får inte ske. Det är människoliv vi hanterar, säger Christer Tessman.

Särskilt allvarligt ser han på avslöjandet om att en anställd hade sex med en gängkriminell. Under deras träffar röjdes uppgifter om andra som placerats på hemlig ort.

Han säger att hon pratade helt öppet om andra klienter och att han fick inloggningsuppgifter till hennes arbetsdator.

När Fryshusets ledning fick veta tystades historien ner. Inga klienter flyttades och inga andra säkerhetsåtgärder vidtogs, trots att flera klienter med hög hotbild kunde vara röjda.

– Det får ju inte gå till så. Det är det enkla svaret. Det är helt underkänt. Det handlar om individers säkerhet, säger Christer Tessman

Fryshusets vd Johan Oljeqvist vill inte uttala sig om fallet men säger att man har utrett en incident där en dator kom i orätta händer.

– Bedömningen är att det inte kommit ut någon information, säger han.

Fryshuset menar att ingen var inloggad i journalsystemet och att klienter är inte är identifierbara i kommunikationen mellan medarbetare eller socialtjänst.

Men förklaringen haltar. Sydsvenskan har tagit del av åtskilliga mejl där klienter omnämns med initialer, och ibland med adresser. Det gör att klienterna kan identifieras. Inga mejl är krypterade och flera av dem är skrivna av medarbetaren som lånade ut sin jobbdator till gängmannen.

– Jag kunde se vad jag ville se. Det fanns uppgifter om klienter. Hennes mejl var öppen. Och där låg massor av grejer, berättade avhopparen i reportaget.

Fryshuset gjorde aldrig någon polisanmälan.

– Det kan ju bli oerhörda effekter. Vi har ju tillräckligt med skjutningar ändå, säger Christer Tessman.

– Avbryter jag av någon anledning mitt program och går tillbaka till mitt gäng så sitter jag ju på väldigt känslig information om andra avhoppare.

Vad hade ni gjort inom BOPS om ni misstänkte att en klient var röjd?

– Då får man flytta personerna från platserna där de är placerade.

Även SVT:s Uppdrag granskning har visat på brister i andra privata avhopparverksamheter som har personal med bakgrund i kriminella miljöer. Christer Tessmann menar att utbildningsnivån måste höjas inom avhopparprogrammen.

– Det finns ofta drogmissbruk och posttraumatisk stress och då måste du ha kvalificerad personal.

Polismyndigheten har till regeringen efterlyst bättre tillsyn av avhopparverksamheter. Idag är den växande branschen i princip helt oreglerad.

– Jag hoppas att det blir tillsyn, men det släpar väl efter antagligen, säger polischefen Christer Tessmann

Fryshuset väljer att inte kommentera de nya uppgifterna om att klienter går att identifiera i de mejl anställda skriver. De står fast vid att inga känsliga uppgifter har röjts och tycker att avhopparverksamheten fungerar bra.

Efter Sydsvenskans avslöjande om bidragsfusk och svarta löner, uppger Fryshuset att vissa rutiner och riktlinjer ska ses över.

Styrelsens ordförande, Christer Thordson, uppger att styrelsen ”har stort och oförtrutet förtroende för vd”.