Bernhard Cronholm värnade pressfriheten redan för 175 år sedan. År 1848 startade han Snällposten – en föregångare till dagens Sydsvenskan.

Bernhard Cronholm var en lärd man. Hans far var rådman i Landskrona och hade ekonomisk möjlig att låta sonen läsa i Lund där han tog strakt intryck av den rådande tidsandan, skandinavismen, och disputerade med en avhandling om Friedrich Hegel.

Genom kontakter från studentlivet fick han efter magisterexamen, 25 år gammal, tjänst i Malmö som informator åt landshövdingens barn. Samma år, 1838, öppnade han även en bokhandel med tillhörande förlagsrörelse och bibliotek. Bokmalen Cronholm medarbetade även på Malmö Allehanda där hans strax blev biträdande redaktör.

Några år senare införskaffade han ett eget boktryckeri med sikte på att starta en ny tidning. Det oroliga politiska läget i Europa fick honom att snabba på. Den 8 maj 1848 utkom första numret av Snällposten – ursprungligen Snäll-Posten och under en tid Snäll-Posten i Malmö.

Cronholm fick en rivstart och hade därtill en sagolik tur. Krig då, som nu, har många gånger haft en stor betydelse för utvecklingen av massmedia. Den tysk-danska konflikten vid Slesvig och Holstein eskalerade och Malmö kom att under sommaren 1848 utgöra ett storpolitiskt centrum.

Småstaden Malmö väcktes ut sin sömn och fick plötsligt agera värd åt kung med familj och hov, regeringsmedlemmar och allehanda diplomatiska celebriteter samt 10 000 svenska och norska soldater. Med allt vad det innebar av politiska förhandlingar och vardagliga förlustelser, fanns det ett och annat för Cronholm att bevaka.

Tidningen utkom på eftermiddagarna, varje måndag och torsdag. Ambitionen var att förmedla sådant som var av praktiskt intresse, att bereda plats åt litteratur samt att skildra politiska skeenden. Den politiska övertygelsen var ”moderat-liberal”. Via dagliga kommunikationer med Köpenhamn, Berlin och Paris utlovades utländska nyheter, snabbare än posten och utburna till prenumeranter i staden. ”Snäll” kommer sig av tyskans ”snabb”.

Publicisten Cronholm var flitig, tog aldrig ledigt och skrev de flesta av artiklarna själv. Redan andra året var han uppe i en upplaga på drygt 1 000 exemplar. Som mest sprängde han 2 000-gränsen 1864 då Malmö hade en folkmängd på cirka 20 000.

Läs mer:

År 1848 var det lika oroligt i Europa som nu

Cronholms penna satte tryck på Malmö

Han personlighet har beskrivits som kärv och karaktärsfast, stolt, originell och förbehållsam. Han tog del av sin omvärld, men någon särskilt modern man var han inte. Hans medarbetare lät sig gärna förevigas av den senaste uppfinningen kameran. Men inte han. Sin spegelbild beskriver han såhär i ett brev:

"Det war f-n hvad du är ful; du får gå med hvad wår Herre gifvit dig i den vägen så länge du lefver, men låt icke klistra upp dig i någon bok".

Bernhard Cronholm drogs länge med dålig hälsa. Efter 24 år som ansvarig utgivare begravdes han på sin 58-årsdag. Hans Snällposten slogs samman med Sydsvenska Dagbladet där tryckfriheten står sig än.

Carl Herslow – den ofrivillige redaktören

Olyckliga Victoria Benedictsson och sagomästaren H C Andersen

Skalden Alfred Fjelners väg – från grav till vagga

Inga Osterman – första kvinna på Sydsvenskans redaktion

Sten Broman – Sydsvenskans musikrecensent angav tonen

Anders Sten – Lättsam Sten skapade flitiga filuren Figge

”Karzo” – läsarens och hundens bästa vän

De var Sydsvenskans första fotografer

Bertil Widerberg – från snobb till skäggig stubbe

Jan Agheds integritet är legendarisk

Sonika – allmänreportern som tog in glamouren i Sydsvenskan

Lundacheferna som slog an tonen

Sven Hansson bevakade 20 OS på plats

Monsieur Gustón – utrikeskorrespondent av klassiskt snitt

Hon lagade skånsk mat åt Vilhelm Moberg