Som Malmöbo, organisationsforskare och allmänt intresserad av samhällsplanering välkomnar jag Katrin Stjernfeldt Jammehs (S,) Roko Kursars (L) och Stefana Hotis (MP) inlägg och ambitioner om att låta mångfalden och, framför allt, arkitekturen få ta plats och bli ett verktyg när Malmös framtida byggplaner ska skissas fram (Aktuella frågor 26/3).
Men för att ambitionerna inte ska fastna i fina ord, är det viktigt att fundera över hur kunskapen och lärdomarna av en bredare dialog tillvaratas i Malmö in the making.
Annons
Det är också viktigt att påminnas om att detta är ambitioner och skrivningar som återspeglas i den proposition som den föregående regeringen presenterade 2017 - Politik för gestaltad livsmiljö - och som Boverket har ett nationellt övergripande ansvar för.
Annons
Att arkitektur, i samspel med form och design, påverkar våra liv och vardag, hur vi möts och uppfattar oss själva är väl känt. En viktig påminnelse är därför att utgå från den kunskap som finns och det som arbete redan görs – och inte börja med ett tomt skisspapper.
För att utveckla ett hållbart samhälle behöver vi lära av det som har varit, men också blicka framåt för att säkerställa att hela samhällets kunskap och kunnande tillvaratas. Det är särskilt viktigt för att kunna möta såväl dagens som kommande samhällsutmaningar inom till exempel klimatförändringar, ojämlikhet och hälsa. Det kräver inte bara en gestaltad livsmiljö – det vill säga en helhetssyn på utformningen av de platser där vi bor, arbetar och lever våra liv – utan också en miljö som främjar såväl ett samskapande som ett kunskapande. Något som är lätt att prata om, men svårare att genomföra i praktiken.
Som medskick till Katrin Stjernfeldt Jammeh, Roko Kursar, Stefana Hoti och tjänstemännen i Malmö stad vill jag därför skicka med tre lärdomar från tidigare forskningsprojekt om just kunskapsproduktion i samverkan och att kommunicera denna forskning på ett annorlunda sätt genom att låta konst och vetenskap mötas.
Annons
• Håll fast i konstens och kulturens kraft.
Utgå från arkitektens gestaltningsförmåga, men låt också andra konstnärer och designers visualisera, tolka och översätta samtalen – för att säkerställa att de som ingår i den bredare dialogen har samma ”bild” av ambitionerna och inte talar förbi varandra. Det gäller särskilt aspekter kopplade till känslor och upplevelser om vad ord som till exempel inkludering och mångfald betyder, och som kan vara svåra att beskriva enbart med det skrivna ordet.
Annons

Olika bilder och förväntningar på vad som ska uppnås riskerar leda till att vi inte kommer vidare, skriver Anna Jonsson. Illustration: Axel Brechensbauer, Research Comic Group
• Skapa en tydlig struktur för lärande.
Tillvarata den kunskap som delas och utvecklas i samverkan mellan Malmöborna och de aktörer som ska realisera ambitionerna. Ett hållbart samhälle handlar också om att olika sorters kunskap och kunnande behöver tillvaratas och kombineras och användas på nya smarta sätt. Involvera inte minst byggherrarna i detta lärande. Oförmågan att lära av misstag under byggprocessen kostar varje år 111 miljarder (!) kronor, enligt Boverket. Det är pengar som kan användas till att förverkliga, och inte låta budgeten behöva kompromissa, en gestaltad livsmiljö.
• Kommunicera löpande om kunskapandet.
För att öppna upp för ytterligare perspektiv och kunskaper är det också viktigt att skapa förståelse för processen om det kunskapande som utvecklas, men också för varandra. Med lärdomar från mötet mellan konst och vetenskap ser vi att den kunskap som kommuniceras genom visualisering öppnar upp dels för nya förståelser, dels bidrar till vad som beskrivs som det känslobaserade lärandet och som påverkar viljan att bidra till förändring och förbättring.
Annons
Att gestalta en hållbar livsmiljö handlar om att organisera komplexa och i bland motstridiga intressen till en helhet. Det ställer krav på förmågan att samverka och lära av andra och varandra, men också en vilja att se värdet och möjligheterna i att kombinera olika erfarenheter och kunnande. Och det är ett perspektiv jag vill föra fram, in the making.
Annons
SKRIBENTEN
Anna Jonsson, docent och organisationsforskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och SIR, Stockholm School of Economics Institute for Research, vid Handelshögskolan i Stockholm
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.