Sara Berg är medarbetare på kulturredaktionen.

I somras gick jag igenom mitt livs värsta separation. Inte för att relationen varit särskilt bra – för någon av oss – men det insåg jag först när chocken över att bli lämnad hade lagt sig. Vi hade varit ihop i fyra år och precis köpt vår första gemensamma lägenhet. I juni åkte vi till Italien på semester, det var stekhett och vi hade båda ångest av olika anledningar. När vi kom hem gjorde han slut.

Det allra jobbigaste med uppbrottet var inte att han försvann, utan att allt jag varit inställd på löstes upp. Den första månaden sov jag hos vänner, de få timmar jag överhuvudtaget kunde sova. Jag vaknade 03, 04, 05 i panik och sedan ringde jag vårdcentralen och bad om sömntabletter. Jag åt nästan ingenting och grät hela tiden. Till slut bestämde jag mig för att bo kvar och börja om.

Det var under den här perioden, då jag ägnade mina numera ensamma kvällar åt att måla om väggarna i den alldeles för stora lägenheten, som jag började lyssna på podden ”Happy dating”. Den görs av dejtingcoachen Linnea Molander och både den och hon är underbara.

I varje avsnitt träffar hon en person med ett dejtingproblem och så lägger de mellan en halvtimme och en timme på att lösa det. Någon är rädd för att vara klängig, någon annan har katastroftankar, en tredje dejtar bara personer med olika problem, som hon försöker lösa. Jag är poddens exakta målgrupp; det känns som om varje avsnitt handlar om mig.

– De flesta av mina klienter är högpresterande och övertänkande kvinnor i 30-40-årsåldern. De har koll på alla andra områden i livet, men vet inte hur man dejtar, säger Linnea Molander på telefon från Stockholm.

Hon låter precis lika sprudlande som i podden och jag känner mig som en fangirl. Tre problem hon ofta återkommer till är ”anpassning”, ”övertänkande” och ”dejtingpanik”. Jag lider av alla.

Det gjorde även Linnea Molander tidigare. I sin bok ”Dejting börjar med dig” skriver hon: ”Så här i efterhand kan jag se att jag var urtypen för den högpresterande och övertänkande singel med otrygg anknytning, skev självbild och emotionell avstängdhet – som i princip varje klient jag haft de senaste sex åren varit en kopia av.”

– Men så insåg jag att även dejting är något som går att lära sig. Det finns mycket kunskap där ute, men det är få som går en treårig universitetsutbildning för att tillgodogöra sig den.

Att vi – alltså jag och de andra duktiga flickorna – är kompetenta på en massa områden men brister i dejtingkunskap, kan bero på flera faktorer menar hon: otrygg anknytning, ett trauma under uppväxten eller att man inte pratade om känslor i familjen.

Kanske inte så konstigt, när vi lever i ett samhälle som värderar det intellektuella högre än det emotionella.

– Och det gäller inte bara dejting, utan även i föräldraskapet, på arbetsplatsen och inom äktenskapet. Men när det handlar om något så emotionellt som kärlek har jag denna radikala idé: Börja med att sätta ord på känslorna.

Linnea Molander säger att hennes klienters problem också är ett resultat av den kultur vi lever i. Idag behöver kvinnor i Sverige inte gifta sig för att bli försörjda. Något som även Liv Strömquist – med stöd av den israeliska sociologen Eva Illouz – berör i serieboken ”Den rödaste rosen slår ut”. Men medan vi får lära oss en rad andra saker vi behöver kunna i livet, saknas utbildning i dejting.

– Om dejtingen går dåligt är det lätt att tänka att man inte är attraktiv och att man inte går att älska. Det känns ju som att bli bortvald som människa. Det är en hård, iskall känsla. Men då säger jag: Hallå, detta är ett supervanligt problem som går att lösa.

Du skriver i din bok att många dejtar personer som är fel för dem, men hur ska man komma ifrån att man har en ”typ”?

– Det är inte din typ, det är din anknytning. Man dras till det man känner igen, oavsett om det är bra eller dåligt.

Sociologen Roland Paulsen är mest känd för sin kritik av arbetssamhället, men redan 2010 genomförde han en studie kring nätdejting och så kallat kroppsligt eller erotiskt kapital.

– Jag tror definitivt att man kan bli bättre på att dejta, men jag är mer skeptisk till att det är ens otrygga anknytning som är det enda eller ens främsta problemet, säger han när vi ses i Köpenhamn på en specialkaffebar dit jag tvingat honom att gå eftersom jag är picky med min cappuccino. Själv vill han inte ha kaffe, utan dricker grönt te.

För tre år sedan kom hans senaste bok: ”Tänk om. En studie i oro”, där han undersöker varför vi moderna människor plågas så av ängslan och oro. Flera av hans resonemang kan appliceras på dejting: Det han kallar intellektualisering och en oförmåga att leva med osäkerhet och ovisshet påminner mycket om det Linnea Molander kallar övertänkande respektive dejtingpanik.

Men när hon säger att vi måste lära oss att leva med ovissheten, betonar han att vi behöver nå en ny gemensam överenskommelse om etik och spelregler. Att många träffas på nätet idag har omkullkastat tidigare sociala normer. Nu behöver vi återigen enas om vad som är okej, men det är en process som kommer att ta lång tid.

– Intimitet idag handlar inte enbart om att söka livslång kärlek och det är därför som fokus på anknytning inte räcker. Vissa vill ha en relation som varar livet ut, medan andra bara vill ligga lite grann. Detta är inget problem i sig; problemet uppstår först när det man vill förblir outtalat. Vi har i dag ett tillstånd som vi inom sociologin kallar anomi, där regler och sociala normer upplöses. Etiken sätts ur spel och det blir otydligt vad som är rätt och fel, säger Roland Paulsen.

Enligt honom borde det vara djupt omoraliskt att stjäla tid från en annan människa genom att inte vara tydlig med vad man vill, men detta har blivit ett beteende som inte straffar sig; det är något man tillåts upprepa utan minsta konsekvens. Istället är det den som vill mer som betraktas som en loser.

– Tyvärr likställs en önskan om livslång kärlek ofta med desperation. En vanlig föreställning är att ju mer svår man gör sig för någon annan, desto mer intressant blir man. Men om alla agerar så, kommer det att framstå som om ingen vill någonting. Här märks en kall intimitet. Att vara chill har blivit viktigare än att vara kärleksfull, på samma vis som att bli ghostad i dag är mer skamfyllt än att ghosta någon.

Det är kanske inte så lätt att veta vad man känner för någon så tidigt in i dejtandet?

– Bara för att man uttrycker vad man är ute efter betyder det inte att allting kommer att fungera. Men om ingen är tydlig kommer många förlora tid i odefinierade relationer där det visar sig att den andre aldrig ville mer än att slippa vara ensam för en stund.

Idag kan vi sitta och svajpa mellan personer på dejtingapparna ”med en hisnande hastighet”, som Paulsen uttrycker det. Av de personer som mött sin nuvarande partner inom de senaste fem åren, var det 4 av 10 som träffades via nätet. Det visar rapporten ”Svenskarna och internet 2022”, en årlig studie av svenskarnas internetvanor, utförd av Internetstiftelsen. Bland dem som träffade sin partner de senaste 20 åren var det 3 av 10 som gjorde det via nätet.

Enligt min högst anekdotiska bevisföring (jag har pratat med mina singelkompisar) har det dock infunnit sig en trötthetskänsla inför det digitala dejtandet. Inte minst i efterdyningarna av de sociala begränsningarna under pandemin, där det digitala periodvis var allt vi hade. Min egen spaning är därför att irl kommer att trenda 2023.

– Det finns absolut fördelar med dejtingapparna, men de innebär också att det magiska, romantiska och mystiska avförtrollas: ”Hur kunde vi träffas i detta hav?”. Med apparna finns ett tydligt mål från början: Man utvärderar redan inledningsvis om detta är något att satsa på och i utvärderingen ger sig en kärlekslös blick till känna, säger Roland Paulsen.

Linnea Molander skriver just nu på sin nästa bok, som handlar om appfri dejting. Kanske är vi faktiskt på väg tillbaka till ett nygammalt sätt att träffas? En tid efter uppbrottet mellan mig och mitt ex gick jag på en dejt med en kille jag träffat i en hiss och tyckte att det var otroligt romantiskt. Det fungerade inte heller.

Då kändes det som ett nederlag men nu är jag inte så säker; inte ens i relationer verkar vi vara lyckliga. I ”Tänk om” skriver Roland Paulsen om fenomenet R-OCD – relationship obsessive compulsive disorder – där en återkommande tvångstanke när man befinner sig i en relation är: ”Tänk om det här är fel?”.

Varför är vi inte nöjda ens när vi är ihop?

– Att hitta en person som kan uppfylla allt det som det tidigare krävdes en by för, är i princip omöjligt. Man ska ha bra sex, kunna samtala och ens partner ska dessutom fungera som en coach när man har det svårt. Förr var vi mer benägna att försöka laga en befintlig relation – idag tror vi att lösningen ligger i att byta till en annan, säger han.

Hur har det blivit så här?

– Dejting och relationer är inget särskilt prioriterat forskningsområde; inte ens vi sociologer vet riktigt vad det är som pågår. Problemen har bytts ut, från resonemangsäktenskap och inlåsning till uppluckring av normer och förvirring. Men uppenbarligen har människor fortfarande problem, det visar inte minst intresset för coaching.

Roland Paulsen säger att han absolut inte sitter på några lösningar, men han tror att vi behöver sluta fokusera enbart på det psykologiska och även se strukturer.

– Det är lätt att det psykologiska blir en täckmantel för de sociala och strukturella problemen. Istället för att vara tydlig med att man bara är ute efter sex, säger man att man har anknytningsproblem. Jag önskar att vi kunde börja vara öppna med vad vi söker.

Sedan Linnea Molander startade sin coachingverksamhet har synen på dejting förändrats. Tidigare var det skamligt att ha problem. Idag är allt fler transparenta med sina svårigheter och dessutom villiga att försöka göra någonting åt dem. Hon är fullbokad under lång tid framöver.

– Det beror dels på att jag länge varit ensam på marknaden, dels på att jag är rakt på sak. Jag kommer inte med några krångliga teorier, utan konkreta lösningar. Många har grunnat på sina dejtingproblem i tio år och nu känner de sig äntligen förstådda.

En klient har sällan flera olika problem, utan ett återkommande. Coachingen är inte är billig – fem sessioner kostar strax över 20 000 kronor – men svårigheter med dejting och relationer är ju något som påverkar hela ens liv, så många känner uppenbarligen att det är värt pengarna. Det var delvis den stora efterfrågan som ledde till att Molander startade sin podd.

– Jag satt i mitt rum och lyssnade på människors berättelser hela dagarna och tänkte: Jag kan inte vara den enda personen som får höra det här. Det finns ett jättestort intresse för podden så det är uppenbart att den gör nytta. Inget kan mäta sig med känslan av att höra någon annan beskriva ett problem man själv har – och sedan få en lösning på det. Jag trodde att det skulle bli svårt att få människor att ställa upp, men nu står folk i kö.

Ett välbekant begrepp för poddens lyssnare är ”Crazy town”. Det är en plats där man inte vill befinna sig. Det vet jag eftersom jag har varit där många gånger.

Allting känns oerhört starkt och tiden går orimligt långsamt, det enda man kan tänka på är personen man dejtar och varje handling (som att skicka ett sms) är på liv eller död.

– Det är en intensiv och obehaglig känsla som triggas hos många med otrygg anknytning när de dejtar. Det är som ett emotionellt vilda västern.

Varför är det ofta personer som har svårt med känslor i vanliga fall som blir tokiga när de dejtar?

– För att de har stängt av sina känslor till vardags, vilket innebär att bara de allra starkaste släpps fram: antingen eufori eller ångest.

När allt känns så starkt – hur ska man veta om man är kär i personen eller bara situationen?

– Om du kan få samma bekräftelse av någon annan så är det inte personen.

Jag har fortfarande inte målat klart mina väggar. Och efter att ha dejtat en kille i några månader är jag singel igen. Han flyttade till Uppsala och så var det med den saken. Jag frågar Linnea Molander om det finns några hopplösa singlar. Hon låter nästan förnärmad.

– Jag ser bara alla mina fantastiska klienter på näthinnan och ingen av dem är hopplös. Däremot har de kunskapsluckor eller erfarenheter av trauman. Men parnormen är ju också en del av problemet – den som säger att det inte skulle vara självvalt att vara singel. Det är ett avancerat projekt att ha en relation och vissa väljer att lägga alla sina resurser på sig själva istället. Jag blir tokig på den allmänna hyllningen av partillvaron. Att vara singel är inte lika med att sitta deppig i livets väntrum.

Häng med i vår kulturbevakning – gå in under ”Mitt konto” och ”Notisinställningar” i appen och aktivera pushnotiserna för kultur!