För att inse att ett pristopp inte kan fungera måste man först förstå hur och var priset påverkas.

Momsen utgör 10,70 av 100 kronor. Räknat på pris exklusive moms är större livsmedelsbutikers andel av matpriset normalt mellan 20 och 25 procent. Till det tillkommer cirka 3-5 procent för lagercentraler och transporter. Det innebär att matproducenterna får 70-75 procent av varans pris exklusive moms.

Att förändra priser i dagligvaruhandeln är komplext och sker vanligtvis 2-4 gånger per år i så kallade fönster. I vilken ordning kedjorna förhandlar om priser och kampanjrabatter är olika för varje år.

Nu råkade Coop vara först ut i höstens prisförhandlingar, andra år är det andra kedjor. Priset på många färskvaror förändras däremot nästan dagligen. Därför kan man, speciellt på vintern, se stora fluktuationer i priset på frukt och grönt. De som driver på prishöjningarna är inte kedjorna utan matproducenterna som resultat av att de får ökade kostnader. Kedjorna minskar sin andel av priset på mat i tider av stora prishöjningar. Så har skett även nu enligt SCB.

När jag, i början av sjuttiotalet började i detaljhandeln, hade Sverige precis haft en prisreglering som bara skapat en massa byråkrati och varubrist. Senare har jag under många år som detaljhandelsanalytiker och konsult följt exempelvis priskrig i flera europeiska länder.

Varken prisregleringar eller priskrig förändrar något långsiktigt. Efter något år har allting gått tillbaka till det vanliga. För att ett prisstopp skall fungera måste allt som bygger upp priset stoppas hos matproducenter, distribution och handel. Det gäller allt från insatsvaror i jordbruket till el, bränsle, hyror och löner i samtliga led. Många av dessa kostnader påverkas ofta även av valutakursen som även den måste låsas.

Det är en omöjlighet att reglera alla dessa kostnader.

Anders Blom, pensionerad detaljhandelskonsult och analytiker som fortfarande dagligen följer utvecklingen i handel

Så här skriver du en insändare