Det är svårt att följa logiken i det resonemang Stefana Hoti (MP), ordförande i Malmö stadsbyggnadsnämnd, för kring godkännandet av detaljplanen som innehåller 1 000 nya bostäder i norra Bunkeflostrand öster om strandängarna, och kommande detaljplan för 1 900 bostäder söder om Limhamns kalkbrott (Aktuella frågor 3/4).

Planerna gäller för byggen på de sista sammanhängande öppna markerna på kustsidan som binder hop Natura 2000-området Limhamns kalkbrott och naturreservatet Bunkeflo strandängar.

Samtidigt som stadsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen för de 1 000 bostäderna i norra Bunkeflostrand, antog nämnden Naturvårdsplan 2023-2030 för Malmö, där naturreservatet Bunkeflo strandängar, Natura 2000-området Limhamns kalkbrott, Limhamns skjutbana samt Lernacken har det som kallas högsta värdeklass, alltså är mest angelägna att bevara.

Stefana Hoti anser att de ändringar i detaljplanerna som hittills gjorts skapar tillräckliga buffertzoner. Men byggena skapar barriärer och kapar de viktiga gröna korridorer där fåglar, insekter och däggdjur förflyttar sig. Bland de arter som finns vid kalkbrottet är ett 50-tal rödlistade, vid Bunkeflo strandängar ett 30-tal. Vi undrar varför Malmö kommun inte gjort någon utredning av hur de rör sig mellan områdena.

Hur förväntar sig stadsbyggnadsnämnden att det lagstiftade skydd som omfattar dessa känsliga naturområden ska kunna upprätthållas, när ytterligare 6 000-8 000 människor ska leva i närheten av dem? Det innebär ju fler bilar, ökad belysning, grillande och vedeldande liksom fler lösspringande hundar och katter.

Stadsbyggnadsnämndens beslut innebär även att värdefulla jaktmarker för rovfåglar ytterligare minskar drastiskt. Konsultföretaget Vectura gjorde 2011 en utredning inför bebyggelse öster om kalkbrottet som ligger 50 meter från Natura 2000-området och som snart är färdigbyggd. Vectura varnade för att jaktmarker för rovfåglarna byggs bort. Inom området finns även känsliga och skyddade arter av fladdermöss.

Frågan är om bebyggelsen är förenlig med artskyddsförordningen.

Fram till den 14 maj kan invånare i Malmö på stadens hemsida lämna synpunkter på den nya detaljplanen (DP5621) för området söder om Limhamns kalkbrott.

Malmö stad motiverar detaljplanen bland annat med att Limhamns kalkbrott blir mer tillgängligt för såväl boende i Elinelund som för allmänheten, genom att fler stråk och parker anläggs i anslutning till kalkbrottets kant.

Länsstyrelsen påpekar däremot i Skånes naturvärdesöversikt 2022 att störning från friluftsliv och belysning bör begränsas i området.

Det är oerhört svårt att föreställa sig att den förlust av biologisk mångfald som planerna riskerar att innebära, kan ersättas med gröna tak och anläggandet av mindre parker som Stefana Hoti hävdar.

SKRIBENTERNA

Ida Isaksson och Olov Källgarn, Naturskyddsföreningen Malmö

Felicia Konrad, Johan Haugen och Rose Marie Nilsson, Facebookgruppen Ge oss naturen tillbaka Malmö

Maria E Harrysson och Judith Sampognaro, Fridays for Future Malmö

Anna Bokström, Ingeborg Grasserbauer och Lisbeth Johnsson, Fridays for Future Malmö och aktiva i Rebellmammorna i Skåne

Sara Gottschalk, doktorand inom deltagande design och hållbar omställning

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.