Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, går till generalangrepp mot Liberalernas migrations- och integrationspolitik (Aktuella frågor 21/4). Tyvärr gör han det baserat på en rad föga sanningsenliga påståenden. Till exempel att vi skulle ”ropa högt om att inga asylsökande ska komma till Sverige och att alla som redan är i landet ska återvända” och att ”kvotflyktingar inte längre ska avse de barn och kvinnor som behöver skydd allra mest”.

Tidöavtalet, överenskommelsen mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, fastslår att samtliga förslag som ska läggas fram ska vara i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa.

Att söka skydd i Sverige för krig och förföljelse är en rättighet som gäller och är internationellt fastställd. Trots att antalet kvotflyktingar sänkts är Sverige fortfarande bland de fem länder i Europa som tar emot störst andel kvotflyktingar baserat på vårt invånarantal. Tidöavtalet fastslår också att ”kvinnor och flickor samt grupper som hbtqi-personer” ska prioriteras.

Att asylsökande ska återvända gäller dem som frivilligt vill göra det eller som fått avslag på sin asylansökan, fått ett uppehållstillstånd på falska grunder eller olovligt befinner sig i landet.

Sverige har stora integrationsproblem orsakade av den påfallande obalans som under lång tid har rått mellan en mycket stor migration och en tämligen misslyckad integration.

Ingen liberal kan blunda för utanförskapets utbredning och dess skrämmande konsekvenser.

Att bryta utanförskapet och ge alla medborgare trygghet och frihet är en central liberal uppgift. Därför kommer vi, vid sidan av en stram invandringspolitik, att driva igenom en integrationspolitik baserad på en tydlig arbetslinje och främjande av språkstudier i svenska och utbildning, så att man så fort som möjligt blir anställningsbar. Det egna ansvaret blir i detta sammanhang avgörande. Därför pratar vi om en kravbaserad integrationspolitik.

Möjligheter, rättigheter och skyldigheter ska gå hand i hand. Det är liberal politik när den är som bäst.

Liberalerna ska även i fortsättningen satsa på skolan, inte minst i utsatta områden och på att bekämpa gängbrottsligheten, klanväldet, hedersförtrycket, den våldsbejakande extremismen och separatismen.

Vi liberaler vet att friheten är det första som dör när otryggheten och de kriminella härskar.

Genom Tidöavtalet har Liberalerna fått till stånd en majoritet i riksdagen för en ansvarsfull migrations- och integrationspolitik. Hur ser Centerpartiets, eller för den delen Socialdemokraternas, alternativa majoritet ut? Hur och med vem ska de bilda ett regeringsunderlag som vill ta itu med otryggheten i Sveriges utsatta områden?

Valresultatet och blockeringar tvingar Centerpartiet och Socialdemokraterna att komma överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, två partier som förordar de mest extrema förslagen inom migrationsområdet. Här några exempel: amnesti för illegala invandrare, rätt till bistånd och boende till vuxna utan barn som fått avslag på sin asylansökan, avveckling av den europeiska gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex, asylvisum till alla som vill komma till Sverige för att söka asyl, avskaffande av transportöransvaret och uppsägning av avtalet mellan EU och Turkiet om irreguljär migration. Följden av en sådan politik skulle bli en kaotisk migrationskris och en explosiv ökning av utanförskapet.

Liberalerna har förstått vidden av utanförskapet och vilka konsekvenser det får för individers frihet och framtidsmöjligheter Det är en liberal skyldighet att värna alla medborgares frihet.

SKRIBENTERNA

Mauricio Rojas (L), riksdagsledamot och migrationspolitisk talesperson

Louise Eklund (L), riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson

Camilla Mårtensen (L), riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.