Nästa år är det val till Europaparlamentet. Senast, 2019, röstade 44 procent av alla 18-24-åringar i EU-valet.

EU:s beslut påverkar alla och därför är det viktigt att fler unga intresserar sig för Europas framtid och röstar i EU-valet 2024.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval sedan 2002. Det är en av de största demokratisatsningarna för unga i Sverige.

Förra året röstade nära 400 000 elever på skolor i 259 av landets 290 kommuner i skolvalet. Fyra av fem elever på de skolor som deltog röstade.

Skolval ger elever ökad kunskap, förståelse och engagemang samt stärker skolpersonalen i det demokratifrämjande arbetet. Det visar MUCF:s utvärdering av skolvalet 2022.

MUCF:s utvärderingar visar att särskolor deltar i betydligt lägre grad än övriga skolor, och friskolor i lägre grad än kommunala. Det skapar ojämlika villkor när det gäller att lära sig om demokrati och hur det går till att rösta.

Skolvalet är särskilt viktigt för elever som till exempel inte talar om demokrati och politik hemma, elever med särskilda behov, yngre elever eller de som inte har erfarenhet av demokrati från sina hemländer. Unga födda utomlands tycker till exempel i högre grad än övriga elever att deras kunskap ökat tack vare skolvalet. Skolvalet har en viktig kunskapsutjämnande roll.

MUCF:s senaste rapporter visar också att många unga är intresserade av samhällsfrågor och politik men att det kan vara svårt att hitta vägar in i partipolitiska sammanhang.

Brist på kunskap bland unga om vad det innebär att vara politiskt engagerad och en uppfattning om att politik är svårt och krävande gör att unga väljer andra former av engagemang.

Utvärderingen av 2022 års skolval visar att elever har blivit mer intresserade av politik i allmänhet – och av att bli medlemmar i ett parti – om de får träffa företrädare för de politiska partierna.

Ungas intresse för att engagera sig partipolitiskt behöver stärkas och partierna och deras ungdomsförbund måste välkomnas till skolor, både i samband med skolval och mellan val.

Det finns ett stort demokratiskt värde i att skolan erbjuder unga ingångar till engagemang och möjligheter att träffa företrädare för politiska partier och ungdomsförbund.

Tidigare har det funnits en tradition i Sverige av att politiska partier och deras ungdomsförbund besöker skolor. Det bidrar till skolans demokratifrämjande arbete och är ett viktigt sätt för de politiska ungdomsförbunden, och i förlängningen de politiska partierna, att rekrytera nya medlemmar.

Många unga kommer aldrig annars i kontakt med politiska partier och därför har skolbesöken en särskilt viktig roll.

I en enkätundersökning i samband med utvärderingen av skolvalet 2022 uppger knappt 36 procent av respondenterna att partier har besökt skolan. Undersökningen visar också att det är betydligt vanligare att partier besöker gymnasieskolor jämfört med högstadieskolor och att en större andel av de kommunala skolorna haft besök av partier jämfört med friskolorna. Särskilt tydlig är den skillnaden bland gymnasieskolorna.

80 procent av de kommunala gymnasieskolorna har haft besök av politiska partier medan mindre än hälften av de fristående gymnasieskolorna har haft det. Andelen som uppgav att det inte fanns ett behov av att bjuda in politiska partier var också betydligt högre bland de fristående än de kommunala gymnasieskolorna.

Att det är så stor skillnad mellan olika typer av skolor är anmärkningsvärt eftersom det handlar om elevers rätt till lika möjligheter att lära sig om de politiska partierna och det politiska systemet.

De politiska partierna är grundstenar i den svenska demokratin. Att det finns skolor som inte ger partier och ungdomsförbund tillträde är oroväckande. Elevers möjlighet att ta del av partipolitiska besök i skolan ska inte styras av vilken sorts skola de går på.

Den 1 januari 2018 infördes en ny bestämmelse i skollagen om att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in till skolorna och att urvalet måste ske på en objektiv grund. Syftet var att ge skolor ett tydligt regelverk och att öka möjligheterna för eleverna att ta del av exempelvis politiska debatter. Men mycket tyder på att den nya lagen inte har haft önskad effekt – att antalet skolbesök inte ökar och att den har skapat osäkerhet kring huruvida besök från enstaka partier är tillåtet eller ej.

MUCF föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som gör en bred översyn av reglerna kring skolbesök, följer upp konsekvenserna av det nya regelverket samt undersöker varför skolor väljer bort att bjuda in politiska partier och deras ungdomsförbund.

Unga är morgondagens demokratibärare och de har rätt till inflytande och delaktighet. Utan unga i politiken hotas demokratin.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.