Lästestet Pirls genomförs vart femte år, senast 2021. Resultatet från den omgången har nu släppts och visar att de svenska eleverna fick 544 poäng, vilket innebär att resultatkurvan viker nedåt. Ett bra resultat 2016 (555 poäng) följs av den näst lägsta svenska poängen sedan Pirls startade, visar den internationella rapporten som TT tagit del av.

Rapporten visar också att andelen svenska elever som presterar på hög nivå har krympt, medan andelen som presterar på elementär nivå, eller under, ökar.

Trots detta klarar sig Sverige relativt väl i en internationell jämförelse. De flesta länder som gjorde testet även 2016 har nämligen ett sämre resultat 2021.

Endast fyra länder/regioner har ett signifikant bättre resultat än Sverige: Singapore, Hongkong, Ryssland och England. Sverige hör till en “näst bäst-grupp”, med bland andra Finland, Danmark och Norge.

Den negativa trenden kopplas – inte oväntat – till pandemin. En stor majoritet av rektorerna i de olika länderna vittnar om att undervisningen bromsades upp i olika grad. Nästan hälften (47 procent) bedömer att mer än två månaders undervisning påverkades.

Sverige valde som bekant att hålla skolorna öppna för de yngre eleverna, och de svenska rektorerna vittnar i lägre utsträckning om påverkad undervisning. Men det fanns även i Sverige skolor vars undervisning rubbades i två månader eller mer. Enligt enkäten kan det ha gällt var tredje skola, och bör ha handlat om lokala, kortare skolstängningar och/eller hög sjukfrånvaro.

I vilken grad pandemin förklarar det svenska tappet i läsförmåga, eller om andra faktorer spelat in, går inte att säga. Nedgången är i alla fall i samma storleksordning som i andra europeiska länder, enligt Dirk Hastedt, chef för forskarorganisationen IEA som ansvarar för Pirls.

– Det jag finner mer slående är skillnaden i läsresultat beroende på elevernas sociala bakgrund, säger han till TT.

Han syftar på det internationella mönstret att barn från välutbildade hem, välförsedda med böcker, presterar väldigt mycket bättre än barn som kommer från de allra minst privilegierade hemmen. Den poängskillnaden fortsätter att vara mycket stor inom den svenska elevgruppen.

Han pekar också på den fortsatt tydliga resultatskillnaden mellan pojkar och flickor (15 poängs skillnad).

Pojkars sämre läsförmåga är ett välkänt och globalt problem. Kanske bör vi tala om en förlorad generation pojkar, snarare än en förlorad generation pandemidrabbade elever, resonerar Dirk Hastedt:

– När elever går i fjärde klass behöver de kunna läsa bra för att lära sig och utvecklas i alla ämnen. Därför är jag genuint bekymrad över pojkars läsförmåga.

Han påpekar att läsförmågan bygger på ett läsintresse.

– Vi ser särskilt i de nordiska länderna att en stor andel elever inte gillar att läsa. I Sverige handlar det om 35 procent. Intresse, självförtroende och prestation hänger samman, säger Dirk Hastedt.

Han hävdar att läsintresset är en fråga för hela samhället, och inte minst alla föräldrar. Men Pirls föräldraenkät visar att ungefär två tredjedelar av föräldragruppen är måttligt eller inte alls roade av läsning. Det ser ungefär likadant ut i alla länder.

– Hur kan vi förvänta oss att eleverna ska vara goda läsare när föräldrarna inte är positivt inställda? Vi måste förmå föräldrar att engagera sig i barnens läsning och dessförinnan att läsa för barnen. Barn som får läsning med sig hemifrån har en mycket bättre grund att stå på, säger Dirk Hastedt.

Läslusten bland svenska barn går snabbt nedåt

Många krav att bedöma tränger bort läsning från schemat

Skåne bäst på skolbibliotek – men enorm skillnad mellan kommunerna