Tio läkare och specialister inom hälsobranschen anklagar politiker, bland andra mig, för att marknadsföra och ta parti för snus. En produkt som de menar försämrar människors hälsa och gör att ungdomar blir beroende av nikotin (Aktuella frågor 21/6).

Men faktum är att snus har gjort Sverige världsledande när det gäller skadereducering.

I en utopisk värld använder ingen skadliga produkter. Men verkligheten fungerar inte så. En del människor dricker för mycket läsk, en del äter för mycket godis och en del gillar att använda tobaks- och nikotinprodukter. Politikers roll är att säkerställa att människor kan leva sina liv som de själva vill, med minsta möjliga skada för sig själva och andra.

Snus och nikotinpåsar är avgjort ett bättre alternativ än cigaretter för den som vill ta ett första steg mot att förbättra sin hälsa. Det går att sluta röka, men det kan kräva att man till en början har ett annat, mindre skadligt alternativ.

I Storbritannien har landets folkhälsomyndighet och nationella sjukvårdsorganisation, NHS, uppmuntrat medborgarna att använda e-cigaretter istället för traditionella cigaretter, just som ett led i att främja folkhälsan. Det är ett steg i en redan flerårig statlig hälsosatsning där ambitionen är att landet ska vara helt rökfritt år 2030. Alltså ett typexempel på skademinimering från Storbritanniens sida.

I Sverige sker en liknande utveckling. De populära nikotinpåsarna, tillsammans med snuset, har lett till en markant minskning av antalet rökare. Svenskar röker minst i EU. I fjol sjönk antalet dagliga rökare i Sverige till 5,6 procent av befolkningen.

Den svenska siffran är en fjärdedel av EU-snittet som ligger på 23 procent.

Tack vare att så få röker har Sverige också relativt få fall av rökrelaterad cancer och andra rökningsrelaterade sjukdomar jämfört med andra länder. Ett rökfritt Sverige ter sig därmed som ett alltmer realistiskt scenario.

Statistiken kommer från Folkhälsomyndigheten och EU-kommissionen.

På gott och ont glömmer människor ofta ganska snabbt. Som svensk är det lätt att slå sig för bröstet när antalet rökare diskuteras, men också att ”glömma” hur Sverige såg ut innan portionssnuset gjorde sitt intåg i landet. Under 1970-talet rökte 30 procent av niondeklassarna, idag är det 2 procent, enligt CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Men snuset har ökat även bland unga och därför anser jag att alla åtgärder ska inriktas på att förhindra att de som är under 18 år kan använda någon form av nikotin.

Vuxna människor som vill göra ett mindre hälsofarligt val än att röka bör uppmuntras. Om snus är ett alternativ till cigaretter bör det alltså uppmuntras.

Om höga skatter, restriktioner mot nya produkter och information hade räckt för att få människor att sluta röka, då hade Sverige och Europa varit rökfritt vid det här laget. Likaså alkoholfritt.

Slutmålet är ett rökfritt Europa där människor inte dör av cancer. Men det fungerar inte att satsa på en generell kamp mot beroenden. Då övergår det i en kamp mot verkligheten som aldrig går att vinna. Skademinimering är den mest effektiva lösningen. Jag vill därför uppmana alla att tillsammans med oss politiker verka för ett rökfritt Sverige.

SKRIBENTEN

Johan Nissinen (SD), Europaparlamentariker

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.