Fem svenska barn mellan fyra och sju år är kvar i ett fångläger i nordöstra Syrien. De hålls sedan 2019 tillsammans med sina mammor inlåsta i ett tältläger i öknen under mycket svåra humanitära förhållanden.

Det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien har officiellt under flera år vädjat till Sverige om att ta hem sina medborgare. USA har erbjudit sig att hjälpa länder som Sverige för att göra det möjligt.

Det som krävs är att Sveriges regering godkänner att barnen och deras mammor får komma hem.

Sverige har redan hämtat nästan alla svenska barn och kvinnor från nordöstra Syrien. Mellan september 2021 och maj 2022 repatrierades 23 barn och 12 kvinnor som tidigare levt under IS så kallade kalifat. En uppföljning som organisationen Repatriate the Children gjort visar att det svenska samhället har haft god förmåga att ta emot barnen och deras mammor. De återhämtar sig och anpassar sig till det nya livet. Det går enklare för mindre barn och därför är det bekymmersamt att det inte har skett någon repatriering sedan maj i fjol.

Vi vet att det finns fem svenska barn, uppdelade på två familjer, kvar i fånglägret Roj.

Det enda sättet att tillgodose barnens rättigheter är att hämta hem dem till Sverige tillsammans med sina mammor. Några av barnen är redan i skolåldern. Utöver att de lider men och lever i hög risk och fara i nordöstra Syrien är det också så att ju längre de blir kvar, desto mer våld och förstörelse tvingas de uppleva, och desto svårare blir det för dem att återhämta sig.

Med tanke på vad en av oss, Fionnuala Ní Aoláin, FN:s särskilda rapportör för främjande och skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorism, har sett i lägren vid ett besök i slutet av juli, är förhållandena som barnen lever under att jämföra med tortyr och omänsklig och förnedrande behandling enligt internationell rätt. Behovet av repatriering är akut för att förhindra livslånga trauman och fysiska skador hos barnen.

Utöver de svenska familjer som vi känner till, finns sannolikt ytterligare ett fåtal svenska barn och kvinnor kvar i al-Hol, ett läger som FN:s generalsekreterare António Guterres beskriver som världens värsta, liksom omkring tio män i fängelser.

Även om IS förlorade sitt ockuperade område i Syrien 2019, fortsätter IS-celler att utföra attacker – inklusive mot fängelser. Det finns rapporter från bland annat den oberoende icke-statliga organisationen The International Crises Group om att IS smugglar ut människor från lägren och fängelserna för att fylla på sina led.

Guterres uppmanar FN:s medlemsländer att skynda sig att ta hem sina medborgare för att bevisa hur mänskliga rättigheter och strategier för bekämpning av terrorism hänger samman.

”Terrorism representerar förnekelse och kränkning av mänskliga rättigheter. Kampen mot [terrorism] kommer aldrig att lyckas om vi upprätthåller samma förnekelse och kränkningar”, påpekar han.

Om Sverige inte gör mer för att säkra barnens rättigheter, döms barnen till livslång fångenskap från vaggan till graven, och att associeras med terrorism baserat på var – och av vem – de blivit födda.

Fångenskapen är också olaglig och innebär flera grundläggande kränkningar av barnets rättigheter enligt internationell och svensk lag.

Representanter från det kurdiska självstyret, som ansvarar för lägren och fängelserna, har förklarat att de inte har kapacitet att fortsätta att hålla en så stor befolkning fången. De har också sagt att de kommer att arbeta konstruktivt med de regeringar vars medborgare finns i lägren och fängelserna för att återlämna deras medborgare.

När FN:s barnrättskommitté tidigare i år presenterade en granskning av Sveriges efterlevnad av barnkonventionen framgick oro för att Sverige inte tagit sitt ansvar att ta hem de barn som är kvar i nordöstra Syrien. Det är en oro som måste tas på allvar.

Situationen i nordöstra Syrien är djupt instabil. När Sverige nu tar nya steg i kampen mot terrorism bör repatriering av svenskar i nordöstra Syrien vara en prioriterad fråga. Ett ständigt mål måste vara att skydda barn och deras familjer från destruktiva eller våldsamma miljöer.

Att Danmark, Frankrike och Kanada nyligen lyckats ta hem barn tillsammans med sina mammor visar att det fortfarande är fullt möjligt och nödvändigt att repatriera samtliga medborgare.

Sverige har tidigare visat prov på att vara ett föregångsland i frågan om repatriering och mottagande av återvändande familjer. Humanitära principer, rättssäkerhet och perspektiv på global säkerhet måste kombineras.

Sverige bör fortsätta att visa ledarskap och medmänsklighet och säkerställa att samtliga medborgare tas hem från läger och fängelser i nordöstra Syrien under kontrollerade former.

SKRIBENTERNA

Fionnuala Ní Aoláin, FN:s särskilda rapportör för främjande och skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorism

Thomas Hammarberg, tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter i Europarådet, ledamot av FN-kommitten för barnets rättigheter, generalsekreterare för Amnesty samt Svenska Rädda Barnen och riksdagsledamot för Socialdemokraterna

Beatrice Eriksson, ordförande i barnrättsorganisationen Repatriate the Children – Sweden

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.