I dagens digitala tidsålder där AI, artificiell intelligens, omformar branscher, revolutionerar vardagliga uppgifter och ökar människans förmåga, uppstår en existentiell fråga:

Hur kan vi människor behålla vår betydelse i en AI-driven värld?

Att se framtiden som en kamp mellan människor och maskiner, bygger på en missuppfattning. Oavsett hur avancerad AI är saknar den ännu medvetande, självmedvetenhet, känslor och förståelse för djupt invecklade aspekter av hur människor tänker, förstår och använder sina hjärnor för att lösa problem och fatta beslut.

Istället för att oroa oss för att få konkurrens av maskiner bör vi lägga vår energi på att utveckla det mänskliga medvetandet och vårda de egenskaper som skiljer oss från maskiner.

Medvetande är mer än bara medvetenhet. Det omfattar intuition, empati, självmedvetenhet, kreativitet och förmågan att göra moraliska bedömningar – egenskaper som inte ens de mest avancerade AI-systemen, som OpenAI:s tjänst Chat-GPT, ännu kan uppvisa.

I takt med att AI-utvecklingen accelererar måste människor utveckla sitt medvetande och expandera bortom enbart tekniska färdigheter. Allt för att utnyttja och vårda de egenskaper som gör oss till just människor.

I en studie från World Economic Forum listas emotionell intelligens bland de tio främsta kompetenserna för framtiden. I en AI-driven värld blir förmågan att känna igen, förstå och hantera våra egna och andras känslor av största vikt.

Även om AI kan efterlikna kreativitet, kommer äkta uppfinningsrikedom från mänskliga sinnen. Sir Ken Robinson, brittisk författare och föredragshållare inom framför allt utbildningsfrågor, betonar ofta behovet av att skolor främjar kreativitet hos studenter, något som blir än viktigare i framtidens arbete.

Såväl Cambridge Analytica-skandalen, där företaget samlade in personlig information från 87 miljoner Facebookanvändare och sedan sålde den vidare till Donald Trumps presidentvalskampanj 2016, som deepfakes, realistiska manipulerade videoklipp skapade med AI, understryker behovet av etik framöver. Människor måste navigera i nya frågor som den digitala utvecklingen medför. Det kan inte maskiner utan ett mänskligt moraliskt medvetande.

Det är viktigt att föreställa sig en framtid där människor och AI samarbetar snarare än konkurrerar. Analyser från konsultföretaget Accentures visar att företag som använder kompletterande styrkor hos människor och AI kan få en vinstökning på 38 procent. Det kan utnyttjas inom alla sektorer, från sjukvård till underhållning.

AI:s frammarsch är obeveklig. Därför uppmanar jag nu Sveriges statsminister, Ulf Kristersson (M), och hans rådgivare att agera proaktivt.

Det är hög tid att Sverige utformar en genomtänkt och omfattande nationell AI-strategi för att realisera sådant som kan få näringslivet att växa och som ger möjlighet att leverera välfärd för kommande generationer. Företag bör bli skyldiga att lägga fram en plan för att utnyttja den kapacitet som AI frigör, på samma sätt som de nu lägger fram jämställdhetsplaner och liknande. På längre sikt skulle Sverige kunna införa ett AI-körkort så att alla kan bli mer bekanta med tekniken och dess möjligheter och risker.

Det behövs en nationell framtidsvision för Sverige som demokrati, där ny teknik skapar det samhälle vi vill leva i både ur ett etiskt och existentiellt perspektiv.

Jag föreslår också ett omfattande nationellt utbildningsprogram med syfte att höja det mänskliga medvetandet i enlighet med konsultbolaget McKinseys Future Skills-mappning. Genom att fokusera på kritiskt tänkande, emotionell intelligens, kreativitet och medveten närvaro går det att säkerställa att vi inte bara överlever i en AI-driven värld, utan också att vi hittar ett högre syfte och som tar oss till en ny nivå i människans utveckling.

SKRIBENTEN

Jennie Sinclair, föreläsare inom AI med 30 års erfarenhet av kommunikationsarbete för techbranschen och grundare av företagen Hipe Agency och Techposition

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.