Centralbanker gillar stabilitet och förutsägbarhet. Men så finns ju den tekniska utvecklingen som sällan är så stabil och förutsägbar som de skulle önska.  

– Det har hänt så mycket de senaste årtiondena med internet, mobiltelefoner och annan digital teknik. Saker vi knappt kunde drömma om har blivit verklighet och det har lett till enorma beteendeförändringar hos oss människor. Det här påverkar centralbankernas uppdrag och de behöver ha koll på vart tekniken är på väg, säger Cecilia Skingsley.

Sedan ett år tillbaka är hon chef för BIS Innovation Hub, som är tillsatt av ett stort antal länders centralbanker just för att spana mot den digitala framtiden och hur den kan påverka de finansiella systemen. En aktuell fråga är artificiell intelligens. Vad den kommer att leda till om några år kan ingen förutsäga. Men man kan ju försöka.  

– Vårt uppdrag är att experimentera och se vad vi kan lära oss. Det är en utmaning att hänga med och lägga resurserna på rätt experiment.

Cecilia Skingsley bor numera i Basel i Schweiz där BIS har sitt huvudkontor. (BIS betyder Bank of International Settlements). Hon har ett förordnande på fem år till att börja med. Innan dess var hon förste vice riksbankschef i Sverige och en och annan hade tippat henne som ny riksbankschef efter Stefan Ingves avgång vid årsskiftet.

– Jag blev inte erbjuden uppdraget så jag stod aldrig inför ett val. Men mitt nuvarande jobb tillsattes av G7-ländernas centralbankschefer och ett jobb tillsatt av den gruppen är per definition intressant.

Cecilia Skingsley växte upp i ett hem där samhällsintresset var stort. Hon minns att hon följde ”Barnjournalen” på tv och plöjde tidningarna på köksbordet. När kärnkraftsfrågan var aktuell inför folkomröstningen läste elvaåriga Cecilia på om energiförsörjning. Hon gick med i Moderata ungdomsförbundet och blev som 23-åring pressekreterare hos biträdande finansminister Bo Lundgren och därefter hos partiledaren Carl Bildt.  

– Moderaterna gick på tvärs mot mycket av det jag tyckte var negativt i Sverige då. Samtidigt var de illa sedda på många håll och det tilltalade rebellen i mig. Jag är kanske inte som alla andra men ni får ta mig för den jag är, ungefär.

TT: Finns den där rebellen kvar i dig?  

– Ja, det tycker jag. Innovationer är ju till sin natur rebelliska. Att komma med förslag till förbättringar kan vara tufft, för det är alltid någon som känner sig kritiserad.

Efter jobbet hos Carl Bildt arbetade hon under flera år som ekonomijournalist knuten till Dagens Industri. Tills hon bytte sida och blev analyschef och chefsekonom på Swedbank. Hon var nyfiken på hur det skulle vara att arbeta med det hon skrev om och kände dessutom att hon började upprepa sig i sitt skrivande.  

– Jag har alltid haft svårt att motstå en utmaning inom räckhåll om jag trott mig ha en rimlig chans att lyckas med den. I mina yrkesval har jag varit ganska riskbenägen.

Om det beror på mod eller gott självförtroende är frågan. Kanske i första hand mod.  

– Självförtroendet har kommit i takt med att jag hyggligt har rott iland grejer. När man bytt jobb kan andra alltid mera än en själv. Men jag kommer med annan kunskap och jag har lärt mig att om man kombinerar kunskaper uppstår ny magi.

Cecilia Skingsley tror att hon brås ganska mycket på sin mamma Britt-Marie Bystedt som hade en lång karriär på ledande poster.  

– Hon har alltid varit rebellisk och debattglad och velat förändra där det behövts. Vid 70 började hon läsa humaniora och hon disputerade i teatervetenskap när hon var 85. Frågan är ju vad Cecilia Skingsley kommer att göra för motsvarande helomvändning när hon blir 70. Hon skrattar gott åt frågan.  

– Någonstans bor det en liten bonde i mig. Jag gillar att hålla på i trädgården och brygger egen äppelcider. Kanske skaffar jag ett litet hus på landet och börjar odla egna äpplen i stället för att sno av mina kompisar.

Johan Ekfeldt/TT