Rocklegendaren Mick Jagger som nyligen fyllde 80 år är ett bra exempel på gott åldrande. Aldrig tidigare har så många personer över 80 år varit så aktiva och friska som nu.

Idag kan en nyfödd person i Sverige i genomsnitt förvänta sig att leva till 82 års ålder (85 för kvinnor och 81 år för män) och den som idag har fyllt 80 år har i snitt ytterligare cirka 9 år att leva.

Aktuell forskning från befolkningsstudien GÅS, Gott åldrande i Skåne, som är en del av den nationella äldrestudien SNAC, The Swedish Study on Aging and Care, visar att de som föddes under 1940-talet är betydligt friskare, har bättre fysisk funktionsförmåga och bättre mental kapacitet vid 80 års ålder än 80-åringar tio år tidigare. En förklaring är att modern medicinsk behandling, bättre uppföljning och förebyggande behandling av sjukdomar som högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och livsstilsförbättringar med till exempel allt färre rökare nu får sitt genomslag. Det tar ofta flera tiotals år att utveckla en sjukdom och därför ser vi först nu effekterna av insatser som påbörjades under 1990-talet. Flera studier indikerar att även förekomst av demenssjukdom i hög ålder minskar.

Vilka faktorer bidrar till ett gott åldrande? En stor sanning ligger i Rolling Stones låt Waiting on a friend där Mick Jagger sjunger: ”But I need someone I can cry to, I need someone to protect, making love and breaking hearts, it is a game for youth, but I’m not waiting for a lady, I’m just waiting for a friend.”

GÅS-studien visar att ett socialt nätverk och vänner, att vara socialt förankrad och leva tillsammans med någon är friskfaktorer för att behålla både funktionsförmåga, vardagliga aktiviteter och livstillfredsställelse upp till sex år efter 80-årsstrecket, även efter hänsyn tagen till utbildning och ekonomi. Det är inte antalet sociala kontakter och vänner som är de viktiga utan snarare kvalitet och närhet i den enskilda kontakten som är det centrala.

Aktiviteter och meningsfullhet bidrar till att förstärka livskvaliteten.

Mick Jagger är ett gott exempel på en person som uppfyller många av dessa friskfaktorer och som fortfarande är aktiv musiker sedan mer än 60 år. Redan när jag såg honom på scen för tio år sedan slogs jag av vilket sprudlande energiknippe han fortfarande var.

Faktorer som påverkar människors livskvalitet negativt är olika typer av symtom, nedsatt funktionsförmåga och nedsatt mental förmåga.

I Sverige anger mer än hälften i den äldre befolkningen, personer som är 80 år och äldre, att de har kronisk smärta och lider av trötthet. Mer än en fjärdedel lever med psykisk ohälsa.

Hälsan är ojämnt fördelad mellan olika befolkningsgrupper och skillnaderna ökar med stigande ålder. Det kan vara en klen tröst att enbart förlita sig på Rolling Stones ord ”You can’t always get what you want, but if you try sometimes, you’ll find you get what you need”. Det krävs också ett samhällsperspektiv för att alla äldre ska ha tillgång till vård och omsorg när de drabbas av sjukdom.

Uppföljning av äldre personer visar att det sker betydande försämringar i hälsa och funktionsförmåga efter 80 års ålder. Av dem som inte behöver hjälp i vardagen förlorar cirka 40 procent denna förmåga under de följande sex åren som följd av kroniska sjukdomar. Behovet av medicinsk öppen- och slutenvård och uppföljning ökar därför markant efter 80 års ålder.

Fram till år 2030 kommer antalet personer över 80 år att öka med cirka 50 procent i Sverige. Tillgången till medicinsk vård är idag inte anpassad för en sådan utveckling. Sverige är det land i Europa som har lägst tillgång till vårdplatser på sjukhus, 2,1 platser per 1 000 invånare. Genomsnittet i EU är 5,4 platser per 1 000 invånare. Uppgifterna är från 2021 och kommer från EU:s databas för folkhälsa.

Tillgången till geriatriska vårdplatser för äldre med sjukhusbehov är i Sverige också mycket begränsad och motsvarar i genomsnitt 1,4 vårdplatser per 10 000 invånare i riket. Region Skåne har minst antal geriatriska vårdplatser med 0,3 platser per 10 000 invånare år 2020. Allt enligt en rapport som jag har varit medförfattare till: En prognosmodell för dimensionering av slutenvård, särskilt för gruppen äldre över 80 år.

Tillgängligheten till geriatriska vårdplatser vid Skånes universitetssjukhus har dessutom sedan dess nästan halverats enbart det senaste året. En viktig förklaring är otillräcklig ledning och prioritering av sjukvårdsresurser för de allra äldsta, något som belyser det akuta behovet av en politisk satsning på sjukvård för att möta nuvarande och kommande behov av geriatrisk vård med tillgång till geriatriska vårdplatser och öppenvård.

Verkligheten kräver nu politiska beslut.

SKRIBENTEN

Sölve Elmståhl, professor och överläkare i geriatrik vid Lunds universitet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.