Jag delar Brith Aspenlinds frustration över fartsyndarna i centrala Malmö. Trafikbeteendet är en av Malmöbornas största källa till otrygghet och en fråga som vi arbetar för att komma till rätta med.

Trafikkontroller är dock en polisiär uppgift som kommunen enligt lag inte kan ta över. Det vi kan göra är att anlägga farthinder och se över hastighetsgränserna i staden. Dessa åtgärder är dock kostsamma och de hjälper inte om inte trafikkontrollerna ökar, eller fartkameror tillåts i staden.

Därför har vi fört dialog med staten för att få tillstånd att sätta upp trafikkameror på över tjugo särskilt utsatta platser i Malmö. Fler kameror skulle leda till att kommunen slipper gräva upp vägar för att sätta ut farthinder och polisen kan lägga sina resurser på annat än trafikkontroller, samtidigt som samhället visar att man inte ser mellan fingrarna på trafikbrott.

Tyvärr har dialogen hittills inte resulterat i det vi hoppats på. För när kommunen förra året ansökte om fartkameror på åtta platser i Malmö, sa Trafikverket nej till samtliga förutom på Käglingevägen som ju knappast ligger mitt i stan. Vi har därefter tittat på möjligheten att samarbeta direkt med polisen och erbjudit att ta kostnaden för att sätta upp fartkameror, medan polisen skulle bötfälla fortkörarna och intäkten därmed också tillfalla staten.

Polismyndigheten har meddelat att man inte kan skriva specialavtal med enskilda kommuner. Nu tittar vi på om kommunen kan köpa in mobila fartkameror i egen regi för att sedan själva polisanmäla fortkörarna.

Jag menar att kommuner behöver få större möjligheter att sätta upp fartkameror i tätbebyggt område. Detta kommer jag att fortsätta kämpa för. Sen behöver en del män, som det oftast handlar om, också skaffa trafikvett. Att förändra sådana beteenden är en uppgift för alla och börjar med uppfostran i tidig ålder.

Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik i Malmö

Vill du vara med i debatten? Så här gör du för att skriva en insändare i Sydsvenskan.