Är det rimligt att arbeta heltid, ibland på två jobb, och ändå inte kunna betala sina räkningar? Så är det i dagens Sverige för en del människor som har lågavlönade jobb, inte minst ensamstående mammor.

Vissa anser att barnbidraget och bostadsbidraget bör höjas. Men det är inte den bästa lösningen. Istället bör skatten på arbetsinkomster sänkas.

I Sverige beskattas arbete alldeles för hårt, något som blir särskilt kännbart för dem som har minst marginaler. Landets politiska tradition där S-ledda regeringar hårt beskattat dem som arbetar, och samtidigt delat ut bidrag till dem som inte arbetar, är inte bara förlegad: den är även skadlig för Sveriges utveckling.

De tidigare moderatledda alliansregeringarna genomförde fem skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag, vilket var de enskilt viktigaste åtgärderna för att få fler i arbete och minska utanförskapet. För dem som redan hade ett arbete gav jobbskatteavdraget en extra månadslön om året.

Den höga beskattningen av arbete är inte det enda politiska arv som slår hårt mot dem som har lägst inkomster.

Även den bostadspolitik som havererat under decennier av socialdemokratiskt styre drabbar hårdast de hushåll som har minst marginaler.

Krångliga och inskränkande byggregler, byråkratiska pålagor från både kommuner och staten samt en hyresreglering som har gjort att färre vill bygga nytt har skapat en marknad där bostadsrätterna är dyra och hyresrätterna alldeles för få. Ensamstående mammor med låg inkomst, inte familjen där båda föräldrarna har välbetalda jobb, drabbats hårdast också av detta.

Det är ett allvarligt systemfel när människor först tvingas betala skatt och sedan måste förlita sig på barnbidrag och bostadsbidrag för att ekonomin ska gå ihop. Ännu värre är när människor som arbetar behöver ansöka om försörjningsstöd för att kunna möta familjens behov. Förutom kostsam administration skapar det uppgivenhet och hopplöshet hos den som tvingas ansöka om stödet. I slutänden kan det vara frestande att ge upp och leva på försörjningsstöd.

Många arbetsgivare, bland annat i restaurangbranschen, renhållningsbranschen och taxibranschen, vittnar om att arbetssökande tackar nej till anställning för att de förlorar ekonomiskt på att ta ett jobb. En sänkning av skatten på arbetsinkomster, i kombination med ett bidragstak, är nödvändig och kommer att gagna dem som väljer att göra rätt för sig.

Den tidigare S-regeringen valde att införa ett tilläggsbidrag, motsvarade 25 procent av bostadsbidraget. Tillägget har höjts av den nuvarande regeringen, som en tillfällig stödåtgärd i sex månader från 1 juli fram till 31 december i år. Men träffsäkerheten är dålig.

Det är lätt att tjäna "för mycket" även om man lever på marginalen. Eftersom bostadsbidraget inkomstprövas påverkar det människors drivkraft till arbete. Om bostadsbidraget, vars syfte är att hushåll med svag ekonomi ska kunna köpa sådant som är nödvändigt, hade ersatts med ett skatteavdrag och en fungerande bostadspolitik, skulle människor gynnas mer än om inkomstgränsen för berättigande för bostadsbidrag höjs.

SKRIBENTEN

Boriana Åberg (M), riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna i skatteutskottet

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.